Första advent – en kunskapsgåva om insekterna och deras vinterliv

Första advent och dags för Skogssällskapets första kunskapsgåva! Under fem veckor fram till jul delar olika forskare med sig av kunskap inom ett särskilt ämne. Första advent är det Åke Lindelöw, fältentomolog på Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar om insekternas liv på vintern.

Under vintersäsongen drar de allra flesta insekter sig tillbaka. Vissa går i en lättare vintervila, men kan snabbt vakna upp om temperaturen stiger, medan andra går i djup dvala. Gemensamt är att de ligger stilla och kurar – under mossa, bark eller nere i jorden.

– Ta in en nässelfjäril i ett varmt hus så vaknar den nästan med en gång. Men en granbarkborre däremot måste vara inne en längre tid för att vakna och tro att det är vår.

Åke Lindelöw är fältentomolog på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och har ägnat både sitt yrkesverksamma liv och en stor del av sin fritid åt just insekter.

Lättare vintersömn – eller djupare dvala

Åke berättar att det finns olika typer av vintersömn som insekterna går in i. Alla insekter är växelvarma, vilket betyder att deras kroppstemperatur är helt beroende av den omgivande temperaturen. För nässelfjärilen handlar det om en lättare vintersömn, där fjärilen vid varmare temperaturer snabbt vaknar upp – antagligen för att vara först på plats på våren. För granbarkborren är vintersömnen djupare och hormonellt styrd – utifrån dagslängd och temperatur.

– De gör sig av med vatten i cellerna, och ökar istället sockerhalten i varje cell, och då sänks fryspunkten, berättar Åke.

Om cellerna fryser sönder så dör insekten, så omställningen är livsviktig. Med hjälp av strategin att göra sig av med vatten kan många insekter överleva 30-40 minusgrader.

Men det är inte bara kylan som är farlig. Det faktum att insekterna ligger stilla och sover gör dem till enkla byten för alla vinteraktiva rovdjur – som näbbmöss och fåglar. Därför samlar de sig ofta i större grupper och gömmer sig tillsammans.

– Det är en ren överlevnadsstrategi att exempelvis många nyckelpigor lägger sig tillsammans under mossan på en sten, för då är chansen större för den enskilde individen att överleva, säger Åke.

Övervintrar i olika stadier

Olika insekter övervintrar i olika utvecklingsstadier. Nässelfjärilen övervintrar som fullbildad fjäril, medan många andra fjärilsarter övervintrar som larver för att förpuppas på våren och sedan kläckas som färdiga fjärilar när blommorna hunnit växa upp och slå ut. Fjällbjörkmätaren övervintrar som ägg – där honan lägger äggen på hösten och sedan dör. Äggen kan tåla upp till 35 minusgrader utan att skadas.

Granbarkborren kan bara övervintra som fullbildad skalbagge, och i södra Sverige är det vanligt att den stannar kvar i trädet där de utvecklats eftersom risken att det blir för kallt är liten.

– Ju längre norrut du kommer i Sverige, desto vanligare är det att granbarkborrarna gräver ner sig i marken. Där riskerar de inte att frysa ihjäl om det blir kallt, men det är däremot betydligt farligare eftersom risken att bli uppäten är större, säger Åke.

Trots att de knappast syns, finns det ändå en hel del arter som är vakna och aktiva på vintern.

– Om man bara visste vad som pågick under snötäcket. Där finns ett helt koppel av arter som springer runt i sorkgångarna, berättar Åke.

I det så kallade ”subnivala rummet” är det någon plusgrad varmt, och där finns det gott om mat för hungriga insekter, tack vare sorkarnas mat och avföring och de mögelsvampar som växer där. Men det finns också insekter som tar sig upp på snön soliga dagar.

– På vårvintern kommer vintermyggorna upp på snön och svärmar, och larver från vissa fjärilar kan komma upp på snön och leta mat – inte när det är smällkallt förstås, men när det närmar sig nollgradigt däremot.

TEXT: Ulrika Lagerlöf