Skogsförvaltarens tips: Enkla åtgärder för en vackrare skog

Skogsbryn. Foto: David Eiderbrant

Att frihugga runt lövträd och låta buskar och örter komma upp i skogsbrynet är både vackert och gynnar den biologiska mångfalden. Foto: David Eiderbrant

Asymmetriska hyggen och lövrika bryn är två enkla åtgärder som bidrar till att skapa en mer estetiskt tilltalande skog. Det menar David Eiderbrant, skogsförvaltare för Skogssällskapet i Stockholm.

David Eiderbrant, skogsförvaltare, Stockholm

David Eiderbrant

– När jag planerar skogsskötseln tänker jag på att både ögat och fantasin ska få stimulans, berättar David Eiderbrant.

David Eiderbrant har jobbat som skogsförvaltare i nio år och ansvarar för skogsskötseln hos både privata och offentliga kunder i Stockholmsområdet.

Hans erfarenhet är att estetiska värden kanske inte är något som skogsägare själva för på tal när skogsskötseln planeras, men att insatser som bidrar till en vackrare skog är mycket uppskattade.

En relativt enkel åtgärd som gör stor skillnad för upplevelsen i skogen är hur hyggena planeras.

– Det är viktigt att de följer de naturliga linjerna i landskapet. Undvik så långt det går att skapa fyrkantiga hyggen, för då upplevs hygget som mindre naturligt, säger han.

Välj evighetsträd med omsorg

Naturvärdsträd – så kallade evighetsträd – är en del i den generella naturhänsynen vid en avverkning. Evighetsträden har en viktig funktion att fylla utifrån biologisk mångfald, men David Eiderbrant vill betona vikten av att tänka estetik även här.

– Man ska välja evighetsträd med omsorg. Tänk i framtiden när hygget är en solig glänta där du stannar och äter en apelsin. Vad vill du då mötas av?

Även brynträden är viktiga, att de har levande, friska grenar som sträcker sig in mot hygget.

– Här är det såklart stor skillnad om det finns någon typ av kulturmiljöer i området, som man kan ta tillvara och utveckla, eller om vi pratar om en sluten granskog.

Skapa lövrika bryn mot åkermark

David vill uppmana alla skogsägare att fundera över sina skogsbryn mot åkermark.

– Se dig omkring! Har du lövträd, frihugg runt dem och låt buskar och örter komma upp istället ut mot åkerkanten.

Buskar, örter och lövträd kommer oftast upp spontant, genom naturlig föryngring, men det krävs lite omsorg för att sedan gynna mångfalden genom en bra röjning med några års mellanrum säger David.

– Men om man har produktionsskog hela vägen ut till åkerkanten så måste man vartannat år ta dit en maskin som slår bort all sly. Så en insats behöver göras oavsett. Att istället skapa ett lövrikt skogsbryn är vackrare och du får en enorm mångfald av växter och fåglar.

Att skapa bryn är något som även kan användas kring skogsvägarna, berättar David. Glesare och lövrika zoner runt vägen gör att vägkroppen torkar snabbare på våren, det minskar risken för tjällossningsproblem samtidigt som viltfoder och biologisk mångfald ökar.

– Den här typen av åtgärder kostar inte särskilt mycket. Du får avstå en liten remsa skogsmark, men får tillbaka så mycket mer i form av naturvärden och estetik.

Alla träd ska kunna bli brynträd i markreserven

Många kommuner, och ibland även privata markägare, har markreserver som kan bli aktuella för framtida tomtexploatering. Här brukar David tänka långsiktigt redan från början.

– När vi sköter markreserver vill vi oftast gallra lite hårdare än vad som är standard. Det gör vi för att alla träd i området ska kunna fungera som brynträd i framtiden. Genom att stå glesare utvecklar de grenar åt alla håll. De blir vackrare och dessutom mer stormfasta. När sedan tomterna planeras ser man vilka träd som behöver tas bort, och vilka som kan stå kvar och skapa en vacker miljö runt husen.

Den ekonomiska förlust som skötseln innebär är marginell.

– Man utnyttjar visserligen markens produktionspotential lite mindre, men å andra sidan så är inte värdet på virket det högst prioriterade här.

Text: Ulrika Lagerlöf

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.