Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väderförhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

Virkeskrönika: Ljust för sågverken, utmanande för massaindustrin
Efter en minst sagt unik vår och sommar så har de flesta återvänt från sina semestrar, och industrin har rullat igång. Det är fortfarande stort fokus på, och osäkerhet kring, coronaviruset och dess påverkan på marknaden.
25 augusti 2020
Både ljusglimtar och orosmoln på virkesmarknaden
På vissa sätt hoppfullt men med stora utmaningar. Så kan man beskriva virkesmarknaden just nu, säger Skogssällskapets produktions- och virkeschef Pontus Larsson, efter en vår som präglats av ett enda ord: corona.
30 juni 2020
”Digital naturvårdsuppföljning sparar både tid och pengar”
Idag följs skogsbrukets naturvårdshänsyn upp med manuella mätningar, ofta lång tid efter att avverkningen skett. Men med hjälp av ny teknik som bygger på digital information går det att göra snabbare uppföljning av de flesta hänsynsåtgärder. Detta har
4 juni 2020
Skogsägarskolan: Se över dina skogsbilvägar
Sommaren är här och skogen har torkat upp efter vintern – ett utmärkt tillfälle att ge sig ut och inventera sina skogsbilvägar! Harald Josephsson, skogsförvaltare på Skogssällskapet, tipsar om vad du kan göra för att hålla dina vägar i bra skick – och
4 juni 2020
Skogsindex: Fortsatt prisuppgång för skogsmark – nedåt för virke
Trenden från i höstas håller i sig. Skogsmarkspriserna fortsätter att stiga i hela landet samtidigt som virkespriserna sjunker – något som gör att Skogssällskapets Skogsindex ökar. Det berättar fastighetsexperten Ulrik Abelson.
4 juni 2020
Så kan du öka produktionen på din fastighet
Att öka produktionen på delar av fastigheten är bra både för ekonomin och klimatet. Växande träd binder koldioxid, och högre tillväxt ökar avkastningen. Ändå är det ofta som skogens produktionspotential inte tas tillvara. Så vad kan du som skogsägare
12 maj 2020
Smart användning av skördardata ger dig en bättre bild av din skog
Genom att använda digital skördardata på nya sätt får skogsägaren en mer aktuell bild av sin skog. "Detta kan radikalt förbättra planeringen av skogsbruket", säger Erik Willén, processledare digitalisering på Skogforsk.
15 april 2020
Virkeskrönika: Ljuset i tunneln var coronatåget
Skogssällskapets produktions- och virkeschef Pontus Larsson skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.
6 april 2020
Virkeskrönika: Är värmen det nya normalläget?
Pontus Larsson, produktions- och virkeschef på Skogssällskapet, om det aktuella läget på virkesmarknaden.
11 mars 2020
Virkesmarknadens upp- och nedgångar – det här bör du tänka på
2019 blev året då virkespriserna – som under flera år ökat stadigt – till slut vände nedåt. Men hur fungerar egentligen en låg- respektive högkonjunktur i skogsbranschen, och vad kan du som skogsägare göra för att påverka din situation? Pontus Larsson,
16 januari 2020