Stort intresse för skogsmark i Baltikum

Trenden går mot mer samlade innehav i Baltikum. FOTO: Johnér, Hans Berggren

Att vara svensk skogsägare i Baltikum har många likheter med att vara det i Sverige. Men det finns också skillnader: delar av skogsmarken har länge legat obrukad, fastigheterna är betydligt mindre och det finns fler detaljer att hålla reda på i lagstiftning och regelverk.

Möjlligheterna att bedriva praktiskt skogsbruk är goda i alla de tre baltiska länderna. Det handlar om att hitta rätt fastigheter, följa den för landet specifika skogvårdslagstiftningen och försöka jobba så rationellt som möjligt, säger Carl Kling, skogschef på Skogssällskapet i Baltikum.

Carl Kling

Enligt Carl Kling är en av utmaningarna för det baltiska skogsbruket att bedriva det vi i Sverige menar är ett rationellt skogsbruk. Svårigheten är bland annat det splittrade ägandet där den privatägda skogsmarken fördelas på många små fastigheter. Många skogsägare har blivit markägare först under de senaste 20 åren efter att ha fått tillbaka släktingars mark som förstatligades under andra världskriget. Det gör att kunskaperna om och motivationen för att bedriva aktivt skogsbruk varierar mellan skogsägare.

Skogssällskapet hjälper investerare som ser en potential i att äga skog i Baltikum. Tanken är att hjälpa dem att förvärva lämplig skogsmark och sedan leverera förvaltningstjänster som gör att skogsbruksmöjligheterna kan tas tillvara även om kunden bor på avstånd, i exempelvis Sverige, Finland eller Danmark.

Enligt Carl Kling är de goda affärsmöjligheterna en viktig förutsättning för ett långsiktigt, hållbart brukande av den baltiska skogsmarken.

– Med investeringarna följer kunskap och kapital. Det uppstår efterfrågan på skogsbruksplaner och aktiva skogsbruksåtgärder som markberedning, plantering och ungskogsröjning som tar tillvara markens produktionspotential, vilket i sin tur skapar växtliga skogar och arbetstillfällen. På sikt gynnas också industrin, eftersom skogen producerar mer virke.

Värdet på ett baltiskt skogsinnehav kan öka mycket om fastigheter läggs samman till större enheter.

Sedan 2002 finns Skogssällskapet på plats med förvaltningsbolag i Lettland. Sedan årsskiftet finns man också i Estland och Litauen.

Carl Kling ser en trend som innebär att utlandsägda, skogsägande företag som varit med i Baltikum ett antal år skapar mer samlade innehav. Det gör att marknaden utvecklas i alla de tre baltiska länderna. Tydligast är den trenden i Estland och Lettland.

– Värdet på ett baltiskt skogsinnehav kan öka mycket om fastigheter läggs samman till större brukningsenheter. Därför köper våra kunder ofta flera fastigheter i närheten av varandra för att kunna bruka fastigheterna mer rationellt. I de fall Skogssällskapet får förtroendet att förvalta skogen uppstår ytterligare skalfördelar, eftersom vi kan bruka marken som om den vore del i ett större innehav.

Skogstillståndet varierar mellan de baltiska länderna, men gemensamt är att fastigheterna är betydligt mindre än i Sverige, att virkesproduktionen är hög och att behovet av att arbeta med föryngring och ungskogsskötsel ofta är stort.

– I Lettland finns många tillväxtfastigheter med stor andel yngre till medelålders skog. I Estland kan man få större direktavkastning i närtid, eftersom medelåldern och virkesförråden är högre än i Lettland. I Estland är skogsindustrin också mer utvecklad än i Lettland, vilket leder till högre fastighetspriser.

I Litauen har fastigheterna i genomsnitt högre virkesförråd än i Estland och Lettland, och fastigheterna är små, i genomsnitt 3–4 hektar. Fastighetspriserna är lägre, men Carl Kling menar att det å andra sidan krävs en mer aktiv insats för den som vill bli ägare av ett större innehav i Litauen jämfört med Lettland och Estland. – I Litauen får man förvärva fastighet för fastighet, vilket ger högre transaktionskostnader eftersom affärerna blir många. Samtidigt kan man skapa ett väldigt fint innehav om man har tid på sig.

Fastighetsmarknaden i Baltikum är inte lika öppen som den i Sverige, vilket gör det svårt att överblicka utbudet.

Närhet till hamnar har stor betydelse för de baltiska skogspriserna.

Det finns flera prispåverkande faktorer att vara uppmärksam på för den som vill investera i skogsmark i Baltikum: närheten till industrier och hamnar, fördelningen mellan skogsmark och jordbruksmark, andelen tall, gran och björk, virkesförrådet, markens bördighet och möjligheterna till avverkningar inom en tioårsperiod har stor betydelse.

Priserna varierar stort, och det är viktigt att verifiera i fält vad det är man köper.

Dessutom bör den som investerar i skogsmark i Baltikum skaffa sig överblick över marknaden.

– Fastighetsmarknaden i Baltikum är inte lika öppen som den i Sverige, vilket gör det svårt att överblicka utbudet. Här är jag övertygad om att vår långa erfarenhet av och goda kunskaper om de baltiska marknaderna kan vara till mycket stor hjälp.

Priserna på skogsmark varierar stort. Att i fält verifiera vad man köper är viktigt.

– I Sverige har vi haft flera hundra år på oss att industrialisera och utveckla vårt privata näringsliv. Det har skapat en marknad med fungerande marknadskrafter och stor transparens. I Baltikum är det svårare att, utan kontaktnät, hitta bra fastigheter och veta att man betalar rätt pris.

TEXT: Malin von Essen

EU-stöd i förändring

Skogssällskapet hjälper sina kunder att dra nytta av de EU-stöd som riktas till det baltiska skogsbruket. Hittills har det funnits stöd för återbeskogning, röjning och rena beskogningsprojekt, långt utöver de stödmöjligheter som finns i Sverige. Under hösten kommer nya regler.

– Nivåerna och exakt vilka bidrag som blir aktuella är under förändring, men allt talar för fortsatta bidrag som kan hjälpa till i det arbete som redan pågår i Estland, Lettland och Litauen, säger Carl Kling.

Större detaljstyrning

Syftet med skogslagstiftningarna i Estland, Lettland och Litauen är att säkerställa ett uthålligt skogsbruk och skydd av skogen som ekosystem. De tre baltiska skogslagstiftningarna styr skogsbruket i detalj, men det finns likheter med Sverige.

  • Skogsåtgärder är anmälningseller tillståndspliktiga.
  • Lägsta tillåtna slutavverkningsålder är markant högre än i Sverige.
  • Största tillåtna areal för slutavverkning är mer begränsad än i Sverige.
  • Föryngringsplikt råder.

Källa: Petersson och Åkesson, 2013. Svenska skogsinvesteringar, 2013. Examensarbete vid Linnéuniversitetet.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.