Hoppa till innehåll Hoppa till undermeny Hoppa till undermeny

Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Baltikum

#Baltikum

Här samlar vi artiklar som handlar om skogsbruk och investeringar i de baltiska länderna. Skogssällskapet har haft verksamhet i Lettland sedan början av 2000-talet.

Under årtiondena efter andra världskriget, när Lettland var en del av Sovjetunionen, användes stora markarealer i landet till livsmedels­produktion. När självständigheten utropades 1991 minskade marknaden för jordbruks- och mjölkprodukter kraftigt. Stora arealer i östra Lettland lades därför i träda, och började växa igen.

I början av 2000-talet ökade intresset för att köpa skogsmark i framförallt Lettland. Priserna har hela tiden legat lågt jämfört med svenska skogsmarkspriser, samtidigt som tillväxten är hög. Till en början fanns det dessutom generösa EU-bidrag för plantering och skogsskötselåtgärder för den som investerade i baltisk skogsmark. I dag är många av de skogar som planterades i början av 2000-talet ungskogar som närmar sig gallring. Tillväxten är högre än vad tillväxtmodellerna visar, vilket gör det svårt att planera skogsbruket. Här samlar vi kunskap, råd och tips om skog och investering i Baltikum.

Artiklar & reportage

  1. Skogsägande i Baltikum: "Potentialen för tillväxt är enorm"

    Urban Karlström sökte en långsiktig investering som kunde kombineras med ett starkt naturintresse, och vände blicken österut mot Baltikum. Tillsammans med sin familj investerade han i skogsmark i Lettland, med vägledning av Skogssällskapet. En

  2. Ny kunskap om tillväxt och skogsskötsel i Lettland

    Nya produktionsmodeller för gran på åkermark och mer kunskap om risken för rotröta. Det är två konkreta resultat från de examensarbeten som Skogssällskapet finansierat med fokus på skogsskötsel i Lettland.

  3. Drönarna skapar mervärde för skogsägaren Henrik Sakari

    Utvecklingen av drönare väntas få stor betydelse inom skogsbruket framöver. Henrik Sakari som äger skog i Baltikum har redan fått användning av den senaste tekniken och är övertygad om att utvecklingen ännu bara är i sin linda.

  4. Skogsägaren Anders Olsson ser skogen i Lettland som långsiktig investering

    Att köpa skogsmark i Lettland kan vara en både lönsam och hållbar affär om man tänker långsiktigt. Skogsägaren Anders Olsson är en av många svenskar som har investerat i mark i Lettland.

  5. Examensarbeten ska ge ny kunskap om hur den lettiska skogen växer

    I Lettland växer skogen snabbt. Att tillväxten underskattas i befintliga tillväxtmodeller försvårar planeringen i skogsbruket och det behövs mer kunskap inom flera andra områden. Nu finansierar Skogssällskapet fem examensarbeten för att få veta mer om

  6. 15 år i Baltikum: Hållbart skogsbruk blir till arbetstillfällen och kunskapsutveckling

    Skogssällskapets historia började i Sverige för mer än 100 år sedan. I Baltikum är historien kortare, men under de 15 år som Skogssällskapet har funnits i regionen har mycket hunnit hända. Obrukad mark har satts i produktion, bidrag från EU har införts –

  7. Kvalitet viktigt i Lettlands björkskogar – med kvistfritt fanérvirke som mål

    I Sverige är björken vårt tredje vanligaste trädslag. I Lettland är det nummer två, efter tall, med 31 procent av skogsmarksarealen år 2015. Björken växer snabbare i Lettland än vad tillväxtmodellerna visar, och många unga bestånd som planterades i början

  8. Hög tillväxt i de lettiska skogarna kräver ny skötselkunskap

    Lägre pris. Högre tillväxt. Och möjlighet att verka i bolagsform. Förutsättning­arna för att köpa och äga skog i Baltikum i är gynnsamma. – De är mycket bättre än någon kunnat vänta sig, men vi behöver mer kunskap om hur skogens tillväxt faktiskt ser ut,

  9. Stipendier till baltiska studenter ska öka utbyte av kunskap och öppna för nya samarbeten

    I Baltikum liknar de naturliga förutsättningarna för skogsbruk de i södra Sverige. Men skogsbruks­traditionerna är annorlunda. Med stöd från Skogssällskapet får tre baltiska studenter varje år under en treårsperiod möjlighet att studera på Sveriges

  10. Import med rötter i öst

    Sverige importerar årligen över en miljon kubikmeter björkmassaved. Importen kommer främst från Baltikum, där både björkbeståndet och viljan att ta till vara björken är stor. Carl Kling, Skogssällskapets skogschef för Baltikum, berättar varför fler borde

Aktuella projekt inom Baltikum