Lettland – skogsland med potential

Skog i Lettland

Foto: Olle Melkerhed, Mats Magnusson, Sanda Tutere

För 100 år sedan väcktes intresset för den svenska skogens restaurering. Det nybildade Skogssällskapet köpte outnyttjade och vanskötta marker för att omvandla dem till produktiv skogsmark. Nu sker en liknande utveckling i Lettland.

Karta Lettland

Skogssällskapet förvaltar ca 65000 hektar i Lettland.

Den 6 juni 1912 publicerades en annons i Göteborgs Morgonpost där disponenten och träpatronen Edwin Ohlsson försökte samla ”alla ifrare av vården för våra skogar”. Med uppropet ville han sammanföra intressenter i syfte att köpa upp och sätta 750 000 hektar degenererad och vattensjuk mark i produktivt skick.

Karga ljunghedar svedjades och betades hårt och på många platser var landskapet fattigt på skog. Eftersom de värst drabbade områdena fanns i södra Sverige, kom sammanslutningen först att kallas Sydvästra Sveriges Skogssällskap, men ganska snart blev namnet kortat till Skogssällskapet.

Många av den gamla Sovjettidens kolchoser består av outnyttjade igenvuxna betesmarker, som i grund och botten har bra produktionsmöjligheter för skog...

Nästan 100 år senare sker en liknande utveckling men denna gång i Lettland. Skogssällskapet har köpt skogsfastigheter och hjälper kunder att köpa, restaurera och förvalta skog i vårt baltiska grannland.

– Många av den gamla Sovjettidens kolchoser består av outnyttjade igenvuxna betesmarker, som i grund och botten har bra produktionsmöjligheter för skog, menar Mats Magnusson, kundkoordinator och ansvarig för förvaltningen av Skogssällskapets egna fastigheter i Lettland.

– För ungefär tio år sedan började vi agera i Lettland för att på olika sätt utveckla mark som inte utnyttjades optimalt. Vi såg stora möjligheter med att köpa, plantera och förvalta markområden.

Enligt Mats Magnusson har Skogssällskapet och deras kunder nyplanterat marker på drygt 10 000 hektar. Främst gran, tall och björk. Det gör att stora arealer försummad jordbruksmark sakta men säkert omvandlas till produktiv skogsmark.

Före andra världskriget ägde lettiska staten omkring 70 procent av landets skogar. När Sovjetunionen annekterade Lettland förstatligades all jordbruks- och skogsmark. Efter Lettlands frigörelse 1991 var man överens om att det inte var lämpligt att staten ägde all skogsmark. Den metod för privatisering som man valde, var att förklara det sovjetiska förstatligandet som olagligt och att skogarna skulle återlämnas till dem som varit registrerade ägare vid tillfället för Sovjetunionens första ockupation av Lettland år 1940.

Efter genomfört återlämnande (restitution) av mark till tidigare ägare, ägs nu 50 procent av skogarna av andra än staten, att jämföra med bara 30 procent före kriget. Att det kunnat bli så beror på att mark som före andra världskriget utgjordes av privatägda mindre åkertegar och betesmarker till stor del växte igen med skog under sovjetperioden. Systematisk skogsskötsel var ovanlig på de här markerna, men de användes efterhand till att skaffa ved och byggnadsvirke till kollektiv- och statsjordbruk.

De resterande 50 procenten ägs i dag av staten. De statliga skogarna har varit relativt välskötta, medan de privata i betydande grad är i behov av restaurerande skötsel.

Potential

Totalt har Lettland omkring tre miljoner hektar skogsmark, varav hälften alltså är statlig och hälften ägs av 150 000 skogsägare. Det leder till att ett genomsnittligt privat skogsinnehav är strax under tio hektar, och ofta uppdelat på flera skiften. Som jämförelse ligger en medelstor svensk skogsfastighet på omkring 50 hektar.

– Den statliga skogen sköts rationellt och där planteras framför allt tall och gran. I de privata skogarna dominerar björk, gran, gråal och asp. Tio procent av den privata marken är utlandsägd och vårt dotterbolag, SIA Skogssällskapet, förvaltar 65 000 hektar inköpta sedan 2002 av svenska kunder, berättar Mats Magnusson.

I Lettland ser man i dag skogen som en potential att bygga upp en framtida välfärd i landet, och trävaruindustrin spelar en mycket framträdande roll i landets export. Markens utnyttjandegrad och markkostnaderna är låga i Lettland, precis som de var i Sverige runt förra sekelskiftet.

– Tack vare att skogen kan ge tillväxt och nya arbetstillfällen har det funnits möjlighet att få generösa EU-bidrag för omställning till skogsmark. Det finns sågverk, fanér- och pelletsindustri i Lettland och denna sektor kommer att växa när den får större volymer inhemska råvaror att jobba med, menar Mats Magnusson.

Fördubblade priser

Tillväxtpotentialen är mycket stor och det finns goda chanser att Lettland kan växa ytterligare som betydande skogsland. Den genomsnittliga produktionsförmågan för nybildad skogsmark är lågt räknad tio-tolv kubikmeter per hektar och år.

Mats Magnusson berättar att Skogssällskapets affärsverksamhet i Lettland årligen ökar med runt tio procent och att intresset för att köpa skog och mark i landet är stort.

– För en långsiktig placerare finns mycket goda möjligheter att tjäna pengar på skogsmark i Lettland. Skogssällskapet vill fortsätta att bygga upp och förvalta det egna kapitalet och målsättningen är att inom tio år fördubbla vårt skogsägande i Lettland.

– Sedan vi kom in i Lettland 2002 har markpriserna mer än fördubblats. Priserna har ökat extra mycket på bra objekt, men investeringspengen per hektar är fortfarande betydligt lägre än i Sverige. Vi räknar med en förträfflig framtida värdeutveckling tack vare stigande markpriser och god avsättning på det som produceras, säger en förhoppningsfull Mats Magnusson. –

Närheten till de nordiska ländernas cellulosaindustri gör dessutom att gallring kan finansieras genom försäljning av massaved, något som inte alls är lika självklart för många andra före detta östländer.

TEXT: Stefan Hällberg

Skogssällskapet i Lettland

  • För en långsiktig placerare finns mycket goda möjligheter att tjäna pengar på skogsmark i Lettland.
  • Skogssällskapet äger 11 000 hektar mark i Lettland och förvaltar 55 000 hektar åt ett 50-tal kunder.
  • Varje år nyplanteras cirka 1 000 hektar skog på före detta jordbruksmark.
  • Eftersom utländska personer och företag inte får äga skog i Lettland, ägs Skogssällskapets och dess icke-lettiska kunders mark av bolag registrerade i Lettland.
  • Skogssällskapets skogsbruk i Lettland är miljöcertifierat i enlighet med FSC-standard (Forest Stewardship Council).
  • Det lettiska förvaltningsbolaget SIA Skogssällskapet har tre kontor, tolv heltidsanställda och 150 skogsentreprenörer anställda på årsbasis.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.