Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning

#Avverkning

Här finns artiklar som handlar om gallring och föryngringsavverkning samlade. Artiklarna tar både upp hyggesfria metoder och slutavverkning enligt trakthyggesbruk, som är den vanligaste formen av avverkning i Sverige i dag.

Flera av artiklarna handlar om hänsyn på hygget och avvägningen mellan ekonomi och biologisk mångfald.

Artiklar & reportage

  1. Myter och sanningar om gallring på skogsdag i Ullared

    Vad är sant och vad är en myt när det kommer till gallring? Skogssällskapet bjöd in till skogsdag med professor Urban Nilsson för att reda ut begreppen.

  2. Professor Urban Nilssons granskning av 9 myter om gallring

    Urban Nilsson är professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. Under de senaste åren har han vänt upp och ner på etablerade sanningar inom skogsbruket genom att slå hål på ett antal myter om gallring. Här presenteras de nio

  3. Ädellövhägn och pråmavverkning bidrar till skogsägarens mål i Svenljunga

    – Det handlar om förtroende, säger Johan Björkman, styrelseledamot i Gunilla och Daniel von Schedvins stiftelse. I nästan 60 år har Skogssällskapet förvaltat stiftelsens skogar i närheten av Svenljunga i Västergötland. Samarbetet började redan 1959 när

  4. Många perspektiv på tjäderhänsyn och artskydds­förordningen på Skogssällskapets exkursion 

    Regnet strilar ner mellan höga trädtoppar. Det är grått och mulet i skogen utanför Lerum, öster om Göteborg. Trots det har närmare 70 personer samlats ute i regnet, för orsaken till samlingen engagerar: Tjädern och artskyddsförordningen. Vilken anpassning

  5. Kvalitet viktigt i Lettlands björkskogar – med kvistfritt fanérvirke som mål

    I Sverige är björken vårt tredje vanligaste trädslag. I Lettland är det nummer två, efter tall, med 31 procent av skogsmarksarealen år 2015. Björken växer snabbare i Lettland än vad tillväxtmodellerna visar, och många unga bestånd som planterades i början

  6. Artskyddsförordningen i praktiken – tre olika perspektiv på tjäderanpassad avverkning

    En avverkning uppdelad i tre områden, med tre olika perspektiv representerade. Alla med hänsyn till tjädern på Skogssällskapets mark utanför Lerum. Ett område planerat av naturvårds­organisationer, ett av Skogsstyrelsen och ett av Skogssällskapet. Här

  7. Ellert Karlsson har levt ett långt liv i skogen

    Under de över 50 år som har gått sedan Ellert Karlsson började arbeta i skogen har han hunnit vara med om mycket. Han har upplevt förändringen från manuell huggning till moderna avverkningsmaskiner, från hormoslyr­bekämpning till lövinblandning och

  8. Vinter i skogen för våra skogs­förvalt­are: Avverk­ning, bokslut och nog­grann väder­planering

    Avverkningar och bokslut hos kunder är typiska vinter­aktiviteter för våra skogs­förvaltare Marie och Gustav. Men den allt vanligare bristen på tjäle under vintermånaderna gör tillvaron svårplanerad.

  9. Tänk på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper

    Nyckelbiotoper – små skogsområden med höga naturvärden – kan fungera som livsrum på längre sikt för naturvårds­intressanta svampar som lever av död ved. Men skogsägare behöver i så fall ta hänsyn till de negativa kanteffekter som uppstår vid avverkning i

  10. Höst i skogen för våra skogs­förvaltare: Budget­planering, viltbehandling och vägunderhåll

    När löven gulnar i Skåne väntas första snön i Västerbotten. Våra skogsförvaltare, som sitter utspridda över landet, får hantera olika vädermässiga utmaningar, men verksamheten är sig lik. Under hösten är de upptagna med budgetplanering, avverkningar,