Pågående projekt

Långtidseffekter av naturhänsyn efter avverkning

I projektet studeras långtidseffekter av avverkning och naturhänsyn på naturvårdsarter av mossor och lavar. 28 skogsbestånd i Hälsingland, som följts sedan 2002, återinventeras. Målet är att ge underlag för att utforma naturvårdshänsyn för störst positiv effekt.

Skördare. Foto: Thomas Adolfsén

Foto: Thomas Adolfsén

Att lämna en del levande och döda träd i samband med skogsavverkningar utgör en av naturvårdens hörnstenar. De träd och trädgrupper som lämnas är tänkta att fungera som ”livbåtar” för arter som har svårt att överleva på hygget till dess att skogen återhämtat sig efter avverkningen. Från tidigare studier vet man att detta är positivt för många (men inte alla) arter. Problemet med tidigare studier är dels att de endast tittat på korttidseffekter och dels att man inte följt enskilda artförekomster utan bara undersökt grova mönster. Hittills saknas studier som följt hänsynsytor över längre tid från innan avverkning. Med vårt projekt vill vi ändra på detta. Genom att i ett unikt före-efter-försöksupplägg utvärdera naturhänsynens livbåtsfunktion riktar vi oss mot Skogssällskapets mål att säkerställa de ekologiska värdena i det brukade skogslandskapet.

År 2002 gjordes en mycket noggrann inventering av naturvårdsarter av mossor och lavar i 28 skogsbestånd i Hälsingland där ett oväntat högt antal fynd av dessa artgrupper gjordes. Åtta år senare lät vi inventera samma bestånd efter att 16 bestånd av dessa hade avverkats med naturvårdshänsyn. De 12 oavverkade bestånden kunde vi använda som kontrollbestånd för att säkerställa att det inte var andra faktorer än just avverkningen som påverkat arterna. Vi såg att avverkningen påverkade arterna negativt på det kala exponerade hygget, men samtidigt att arterna klarade sig relativt bra bland de träd som lämnats som naturhänsyn.

Nu har vi en unik möjlighet att återigen inventera samma bestånd efter ytterligare tio år för att studera hur långtidseffekter av såväl avverkning som naturhänsyn påverkar naturvårdsarter. Det vi vill undersöka närmare är inte bara om naturvårdsarter klarar sig i de lämnade hänsynsgrupperna. Vi vill också undersöka om naturvårdsarterna har börjat återhämta sig där skogen höggs ner. Genom att undersöka detta kan vi på ett bättre sätt förstå hur naturvårdshänsyn kan utformas för att ge störst positiv effekt.

Ämne: Klimatanpassat & hållbart skogsbruk
Startår: 2020

Jörgen Sjögren

Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö
  • Organisation Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
  • Telefon +46907868394
  • Epostadress jorgen.sjogren@slu.se

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.