Extra växtkraft för fram­­tiden med förädlade plantor

Kortare omloppstid, bättre virkeskvalitet och större motståndskraft mot skador och klimatförändringar. Förädlade plantor ger skogen en vital skjuts – men hur funkar det egentligen? Vi fördjupar oss i den förädlade skogens värld tillsammans med Mats Berlin, förädlingsforskare på Skogforsk.

Att öka den skogliga produktionen är en viktig pusselbit för att kunna hantera klimatförändringar och möta den växande efterfrågan på träråvara i framtiden. Ett av de bästa och mest effektiva sätten att göra det på är att använda förädlade plantor i föryngringen, menar Mats Berlin, förädlings­forskare på Skogforsk.

– Förädlade plantor kan ge en ökad tillväxt på upp till 25 procent och de är testade och anpassade för att kunna klara ett framtida klimat. Men det är samtidigt viktigt att man väljer rätt planta på rätt plats för att lyckas optimalt med sin föryngring. Därför har vi tagit fram verktygen Plantval och Plantval Optimal, ett digitalt verktyg där skogsägare kan gå in och få hjälp med att välja rätt förädlat plantmaterial. Verktyget rangordnar materialen efter deras beräknade arealproduktion på den aktuella platsen.

Målet med skogsträdsförädling är att få ut mer och bättre virke genom att använda vitala och snabbväxande plantor från de bästa trädindividerna. Ett stort antal individer testas och jämförs. De bästa väljs ut, odlas i fröplantage och korsas med andra utvalda individer. Generation för generation får trädplantorna allt bättre egenskaper.

– Det handlar egentligen om avel av träd, där man observerar vilka sorter som presterar bra och korsar dem med varandra för att se vilka av deras avkommor som blir bättre. Man förbättrar helt enkelt de egenskaper som har ett ekonomiskt
värde.

Är inte skogen själv bäst på att sköta sin anpassning – utan inblandning av människor?

– Jo, men det är inte naturen som har skapat klimatförändringarna, det är i allra högsta grad människan. Evolutionen fungerar i efterhand, det vill säga att om klimatet förändras och det blir jätteblött eller jättekallt dör trädindividerna som inte är anpassade, medan de som överlever anpassar sig. Inom förädlingen försöker vi förekomma det genom att testa individerna på en massa olika platser med olika klimat för att hitta sorter som är robusta och som kan växa bra under många olika förutsättningar.

Mats Berlin berättar att den första omgångens fröplantager som anlades på 1950- och 60-talen växte fram genom att man gick ut i skogen och valde ut träd enbart efter hur de såg ut – om de såg friska och välväxande ut. Dessa ympades och sattes sedan i fröplantager.

– Dessa kallas i dagligt tal för EttO-plantager och har en tillväxt som ligger kring tio procent bättre jämfört med frö från naturliga skogsbestånd. En del av dessa är i produktion än idag. 

Under 1970- och 80-talet anlades den andra omgångens fröplantager, TvåO-plantagerna, som har en tillväxtökning på omkring 12–15 procent. Även dessa består till största del av ett direkt urval av träd i skogen baserade på utseende, eftersom man var tvungen att välja ut flera träd för att utöka den genetiska basen.

Den tredje omgångens fröplantager, TreO, började anläggas i slutet av 1990-talet. Basen för dessa plantager är genetiskt utvalda individer, med en tillväxtökning på cirka 25 procent jämfört med ett lokalt beståndsfrö.

– Här har man enbart använt trädindivider som är testade och utvalda för sin goda genetiska uppsättning avseende till exempel överlevnad, stammens rakhet, grenvinkel och grengrovlek. Det är träd som växer bra i alla miljöer och som är robusta och motståndskraftiga mot till exempel svampar, insekter, frost och torka, säger Mats Berlin och fortsätter:

– Redan nu finns det frö från dessa plantager, men tillgången är än så länge begränsad. Inom fem till tio år kommer de börja ta över mer och mer, men eftersom vi har en generell fröbrist i Sverige kommer vi fortfarande att behöva använda första och andra omgångens plantager ett tag till.

Vilka är de största fördelarna med förädlade plantor?

– Plantor med upp till 25 procent högre tillväxt innebär antingen kortare omloppstider eller avsevärt högre volym på samma omloppstid som med oförädlade plantor. Detta ökar generellt sett lönsamheten för skogsägaren då förädlade plantor inte kostar mycket mer än oförädlade. I ett större perspektiv påverkar förädlade plantor hela landets virkesförsörjning och ger mer förnyelsebar skogsråvara, vilket ökar värdet i våra framtida skogar. Träd som växer bättre binder dessutom mer kol, och när de avverkas lagras koldioxiden i de framtida träprodukterna istället för att släppas ut i atmosfären. En annan fördel är att risken för att träden ska drabbas av till exempel stormskador eller insektsangrepp minskar i och med att de står kortare tid i skogen.

Hur långt har vi kommit i förädlingsprocessen om man ser till olika trädslag?

– Gran, tall, contortatall och björk ligger på i princip samma genetiska vinstnivå, där har man kommit ungefär lika långt i förädlingen. Däremot skiljer det sig lite när det gäller fröplantager och tillgängliga plantor för skogsbruket. För tall och gran finns redan nu plantor från TreO-plantager i vissa regioner, medan dess motsvarighet för contortatall precis ska till att börja producera frö, säger han och
fortsätter:

– För björk jobbar man på ett lite annat sätt med fröplantager och där ligger vinstnivåerna just nu något lägre i tillväxt, cirka 15–18 procent, men däremot är det stora förbättringar i stam- och grenkvalitet. Då björk är ett mer snabbväxande träd än gran, tall och contortatall kan vi dock snabba på förädlingsprocessen framöver, med större vinster som följd.

De flesta plantskolor erbjuder idag förädlade plantor från fröplantager, dock finns det fortfarande en del okunskap kring vad det innebär att köpa förädlat plantmaterial, menar Mats Berlin.

– Vissa kanske tror att plantförädling är lika med genmodifiering, GMO, men så är det inte. I Sverige sysslar vi inte med modifiering av plantornas gener så som det görs på labb, utan vi korsar utvalda träd, testar den nya generationen i skogen och väljer ut individer med vissa önskvärda egenskaper för fortsatta korsningar. Samtidigt finns det många restriktioner, man får inte välja egenskaper hur hårt som helst, utan det är noga att den genetiska variationen bevaras. Kanske finns det vissa egenskaper vi inte bryr oss om nu men som blir viktiga i framtiden? Dessutom – utan genetisk variation kan vi inte bedriva förädling.

Text: Therese Johansson