Tre forskare om förändrad föryngring

Vad är det som skulle kunna skapa en faktisk förändring i skogsbranschen när det gäller föryngring?

”Det pågår många diskussioner i skogsbranschen om skogens roll nu och i framtiden, tyvärr ofta så att skogens nyttor ställs mot klimatförändringar och biodiversitet. Det är olyckligt då det inte måste vara antingen eller. Även EU:s inspel och syn på vår skogspolitik genererar många känslor då våra nordiska skogar i många avseenden skiljer sig från de längre söderut i Europa. Det innebär att sätten att bruka olika typer av skogar varierar på goda grunder. Samtidigt kan vi se ett ökat intresse för ett mer varierat skogsbruk som hyggesfritt och naturlig föryngring, hos våra svenska skogsägare vilket för oss närmare EU:s förordningar och rekommendationer. Men sådana förändringar kräver mer kunskap om effekter och konsekvenser av olika metoder, vilket vi hoppas kunna bidra till genom den forskning som Skogssällskapet finansierar.”

Vad tror du kommer hända framöver?

”Jag tror att vi kommer att se en förändring där allt fler vågar prova naturlig föryngring, till exempel genom att lämna kvar småplantor när man avverkar, eller lämna kvar vissa träd som får fröa av sig. Vid naturlig föryngring slipper du också kostnaden för att köpa förädlade skogsplantor. Men tillväxten kan ta längre tid och det blir svårare att byta trädslag som anpassning till klimatet. Med tiden kommer vi att öka vår kunskap och nya forskningsresultat kan hjälpa skogsägare att ta kloka beslut som är grundade på vetenskap och erfarenhet.”

Vad är det som skulle kunna skapa en faktisk förändring i skogsbranschen när det gäller föryngring?

”Det är tydligt att det finns ett stort värde i förädlade plantor när det gäller föryngringar, men för att få ut en effekt av de förädlade plantorna blir det allt viktigare att det är just de som överlever och bildar det färdiga beståndet. Detta får nu mer fokus, inte minst genom forskningsprojektet Föryngringskollen, som undersöker vad som behövs för att plantorna ska kunna överleva och etablera sig. Vi behöver också lära oss mer om nya skydd mot snytbaggar och andra skadegörare. Tidigare användes kemiska skydd mot till exempel snytbaggar och vi vet att dessa var effektiva. Kraven på minskad användning av kemikalier i plantskolorna påverkar också hur plantorna klarar sig i skogen och de här förändringarna gör att vi behöver ha ett större fokus på föryngringar och plantornas hälsostatus.”

Vad tror du kommer hända framöver?

”Vi kommer få ny kunskap inom flera områden. Vi har bland annat nya fröodlingar, de så kallade TreO-fröodlingarna (tredje generationens fröodlingar) som börjar producera frö i allt större mängder. Där räknar vi med cirka 25 procents genetisk vinst, det vill säga att plantor från de här odlingarna ska ge ungefär 25 procent högre tillväxt än oförädlade plantor. Det är också viktigt utifrån arbetet med att klimatanpassa skogarna. Med förädlade plantor har vi möjligheten att välja plantor som är anpassade till framtidens klimat. Men för att få ut dessa positiva effekter är det viktigt att de planterade plantorna överlever i högre utsträckning. Mera kunskap gör att vi förhoppningsvis på sikt kan lösa problemet med att många av de planterade plantorna dör och att vi därför får en sämre tillväxt.”

Vad är det som skulle kunna skapa en faktisk förändring i skogsbranschen när det gäller föryngring?

”Jag tror att det är flera saker som kan skapa förändring. Bland annat kommer vi kunna ta fram nya och bättre plantor snabbare och mer effektivt. Plantor som klarar av klimatförändringar och är bättre anpassade mot till exempel nya sjukdomar och insekter. Just nu ser vi en ökad skogsdöd som sprider sig norrut. Det handlar till stor del om följdeffekter av klimatförändringar. Därför är det oerhört viktigt att vi får fram verktyg för att snabba på förädlingen av bättre anpassade plantor.”

Vad tror du kommer hända framöver?

”De senaste åren har vi kunnat kartlägga trädens arvsmassa på ett nytt sätt. När vi får koll på generna och vilka som styr olika egenskaper, kan vi nyttja den kunskapen i förädlingsprogrammen. Då kan man redan på groddstadiet se och välja ut plantor som tack vare sin genetik är mer motståndskraftiga. Det här är ett nytt sätt att jobba på inom förädling och som kommer göra stor skillnad. Jag vill också lyfta fram somatisk embryogenes, som innebär att man kan göra kopior av fröerna från de absolut bästa föräldrarna man har i sitt förädlingsprogram. Den här processen har tidigare varit lite för långsam och dyr, men nu har det skett framsteg som gör att man kan börja automatisera processen. Det gör också att man snabbare kan ställa om utifrån nya förutsättningar, till exempel om det dyker upp en ny sjukdom. Den här tekniken kan rent teoretiskt ersätta fröodling, där det kan ta 20–30 år att producera frön. Den första pilotfabriken för att producera hundratusentals frösticklingar är redan igång här i Umeå. De nya verktygen och metoderna kommer kunna bidra till att vi får en mer dynamisk och adaptiv föryngring.”

Text: Sara Steinholtz Sparby