Experterna om skogsindustrins utsläpp: Transporter största klimatutmaningen

En strömavtagare på lastbilshyttens tak är en teknik för att skapa elvägar, här i Sandviken. Foto: Region Gävleborg

Många ser skogen och skogsindustrin som en del av lösningen på klimatproblemet. Ju mer växtliga skogar, ju fler långlivade träprodukter och gröna kolatomer i tanken, desto bättre för klimatet. Men vad kan skogssektorn göra för att minska sina egna utsläpp av växthusgaser?

Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna. Foto: Björn Leijon

− Trans­port­erna är den stora utmaningen. Skogen ligger ju där den ligger, liksom industrin och kunderna. Därför finns behov av transporter som fortfarande i stor utsträckning kräver fossila drivmedel, säger Linda Eriksson, skogsdirektör på bransch­organisationen Skogsindustrierna.

Skogsbruket och skogsindustrierna transporterade under 2015 drygt 100 miljoner ton rundvirke, massa, papper, flis och sågade trävaror med lastbil eller järnväg. Det gör branschen till Sveriges största transportköpare. Av transporterna på land går 62 procent på lastbil; ett viktigt transportslag inte minst då alla rundvirkes­transporter börjar med lastbil vid virkesavlägget i skogen.

Färdplan för fossilfri konkurrenskraft

Karin Tormalm, näringspolitisk utredare på Skogsindustrierna. Foto: Pressbild

Bransch­organisa­tionen Skogsindu­strierna jobbar med en färdplan för fossilfri konkurrens­kraft i skogsnäringen som ska rapporteras till regeringen i mars 2018. Enligt Karin Tormalm, näringspolitisk utredare på Skogsindustrierna, är bränslet som skogsindustrin använder i processerna i dag fossilfria till 96 procent. De återstående fyra procenten blir svåra att ersätta med bioenergi och kommer förmodligen att åtgärdas först i samband med andra investeringar. Karin Tormalm menar att det är viktigt att analysera vilka insatser som är mest kostnadseffektiva och lägga fokus på dem.

Ett givet spår när det gäller transporterna är att fortsätta effektivisera alla transportslag.

− Ett givet spår när det gäller transporterna är att fortsätta effektivisera alla transportslag så att vi kan transportera mer last per transport och minska energiinsatsen per transporterad enhet. Det handlar till exempel om tyngre, men även längre lastbilar, så kallade HCT, ”high capacity transport” men även längre och tyngre tåg.

Ett annat område är biodrivmedel av olika slag där råvaran kan komma från skogen, jordbruket eller avfall. Det finns olika typer av bränslen som kan ersätta dagens användning av bensin och diesel.

− Fördelen med biodiesel är att det fungerar i många befintliga dieseldrivna fordon. Men tillgången är inte tillräcklig för att täcka behovet för alla vägtransporter. För att öka biodrivmedelstillverkningen krävs investeringar i bioraffinaderier med mera. Det pågår diskussioner på EU-nivå om regelverk för bioenergi som skapar en osäkerhet och gör att få vågar investera, säger Karin Tormalm.

Elvägar intressanta för transport i skytteltrafik

Utanför Sandviken och Arlanda testas just nu två tekniker för elvägar. Utanför Sandviken används en teknik där en kontaktledning har monterats ovanför vägbanan. Här kan fordon som utrustats med en strömavtagare på hyttens tak drivas med el. Vid Arlanda testas en annan teknik, med en skena i vägbanan som ger ström till fordonet underifrån. Också här ser Karin Tormalm möjligheter.

− För transporter som går i skytteltrafik, till exempel mellan industri och en hamn, skulle elvägar kunna vara jätteintressant. Den stora vinsten skulle dock uppstå om europavägarna mellan till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö elektrifierades. Det skulle förstås innebära en enorm investering, men det är en spännande tanke!

Det finns rent tekniska problem för skogsmaskiner att drivas med biodrivmedel vid låga temperaturer.

Däremot tror hon inte att batteridrivna tunga lastbilstransporter – till exempel från skog till industri – är realistiskt ännu på ett tag. Det går inte att bygga elvägar från varje avlägg i skogen och för tung lastbilstrafik är batterierna ännu inte tillräckligt kraftfulla.

− Elektrifiering via batteridrift är inte realiserbart för tung trafik idag. Men om vi kan elektrifiera personbilar och lätta lastbilar finns det kanske större utrymme för biodrivmedel för de tunga transporterna.

Enligt Linda Eriksson är elektrifiering inte heller något hett spår för skogsbrukets arbetsmaskiner.

− Här handlar det snarare om att få till en mer storskalig satsning på biodrivmedel. Det händer mycket på området, men regelverket är som sagt lite osäkert och det finns rent tekniska problem för skogsmaskiner att drivas med biodrivmedel vid låga temperaturer.

Bra beslutsstöd viktigt för klimatet

Marie Larsson-Stern, hållbarhetschef på Skogforsk. Foto: Pressbild

På Skogforsk arbetar man bland annat för att öka skogs­brukets produk­tivitet.

− Vi utvecklar beslutsstöd som ska göra avverkning, terrängtransport och lastbilstransporter effektivare. Det gynnar klimatet eftersom skogsbruket då kan sänka bränsleförbrukningen per avverkad kubikmeter, säger Marie Larsson-Stern, hållbarhets­chef på Skogforsk.

Ökad tillgänglighet till virke och skogsbränsle för industrin är också viktigt, menar hon.

− Utveckling av maskiner som kan användas när marken har dålig bärighet ger säkrare tillgång till råvara från skogen och minskar risken att värmeverken periodvis måste börja elda med kol eller andra fossila bränslen.

Hon trycker också på vikten av att vara klimatsmart som markägare.

− Det är viktigt att få igång tillväxten snabbt efter avverkning; att markbereda och använda vitala plantor som växer snabbt och som drabbas så lite som möjligt av skador. Det gör att tillväxten kommer igång snabbt och det är bra för klimatet.

TEXT: Malin von Essen

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.