- Start
- Kunskapsbank
- Klimat
Klimat
#Klimat
Träd som växer binder stora mängder koldioxid. Skogen är viktig både som kolsänka och som källa till nya, klimatsmarta produkter som kan ersätta oljebaserade material och fossila bränslen.
Det finns mycket att tänka på för att skogen ska göra största möjliga klimatnytta. Hur den sköts, när och hur den ska avverkas och hur föryngringen kan etableras på bästa sätt. Ökad tillväxt är bra för klimatet – då binds mer koldioxid – och en kort föryngringsfas minskar markandningen som uppstår på ett hygge, där koldioxid frigörs.
Skogen påverkas dessutom i allra högsta grad av ett varmare klimat. Som skogsägare är det därför viktigt att tänka på vilka förutsättningar som kommer att råda i framtiden, och hur skogen kan rustas för att klara av dessa.
Artiklar & reportage
-
Skogsägarna Ulla och Lars: ”Vindkraftverken betyder jättemycket”
Med ett brinnande intresse för skog, teknik och förnyelsebar energi kan Ulla Ericson och Lars Johansson nu blicka upp på det som knyter ihop alltihop: vindkraft på egen mark. I somras restes de 200 meter höga vindsnurrorna som ska hjälpa till att skapa
-
Ny forskning ska visa hur skog på torvmark kan göra bäst klimatnytta
Växande skog binder koldioxid, och produkter från skogen kan ersätta fossila produkter. Men det är inte all skogsmark som är nettoinbindare av växthusgaser. Järvi Järveoja, forskare vid SLU i Umeå driver ett projekt, finansierat av Skogssällskapet, som
-
Panelsamtal: Skogen och skogsägarna om 50 år
Skogsägare blir producenter av biologisk mångfald, skogsbruket blir mer intensivt i vissa delar, globala företag styr skogsbrukets villkor och naturen blir juridisk person. Det här är några av de framtidsscenarier som lyftes fram när Skogssällskapet
-
Orosmoln och framtidstro hos skogsägaren Leif Sollén
Varmare väder, nya skadegörare och fortsatta problem med viltskador – när skogsägaren Leif Sollén blickar framåt är det med flera orosmoln i sikte. Trots det är han i grunden mycket positiv till att äga skog – både i dag och i framtiden. "Jag har alltid
-
Svante Axelsson: "Skogen har en nyckelroll för ett fossilfritt Sverige"
Målet är tydligt: Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. Frågan är hur skogsnäringen kan jobba för att bidra till detta – och hur skogens resurser kan användas för att skapa mest klimatnytta. Svante Axelsson är samordnare för
-
Lär känna granbarkborren
Den är liten, luden och orsakar skador för mångmiljonbelopp. Vid första anblicken ser granbarkborren ganska harmlös ut, men under sommaren 2018 och 2019 har den skadat eller dödat uppskattningsvis tio miljoner kubikmeter granskog. Martin Schroeder,
-
88 åtgärder ska öka skogstillväxten med 20 procent
I den nyutkomna rapporten från Samverkansprocess skogsproduktion ges förslag på 88 åtgärder som ska öka tillväxten i skogen, något som är viktigt för Sveriges omställning till en hållbar bioekonomi. De åtgärder som väntas ge störst effekt handlar om
-
Gran på rätt mark – lönsamt, klimatsmart och vackert
– Granen är Sveriges viktigaste gröda, tätt följd av tallen. Vi ska odla gran för att den är ekonomiskt viktig!
-
Tre skogsförvaltare om granens plus och minus
Vi går mot ett varmare klimat med ökad tillväxt för de flesta av våra trädslag. Samtidigt ökar risken för storm- och insektsskador – inte minst för granen. Möt tre av Skogssällskapets skogsförvaltare i ett samtal om för- och nackdelar med att odla gran.
-
Forskarna varnar: Det är allt för lätt att ta till granen
Granen spelar en stor och viktig roll i svenskt skogsbruk. Den är lättodlad, producerar virke som efterfrågas av skogsindustrin och är en effektiv sol- och koldioxidfångare som växer snabbt och gör stor nytta för klimatet. Men är det hållbart med så
Aktuella projekt inom Klimat
-
Towards climate-responsible forestry: Assessing the greenhouse gas balances of drained and restored peatland forests in boreal Sweden Forskare: Järvi Järveoja
-
Plantval Optimal. Bättre klimatanpassning av plantmaterial – från det globala till det lokala Forskare: Mats Berlin
-
Miljöpåverkan av markberedning – vad vet vi idag och vad saknas? Forskare: Ulf Sikström