Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda

Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."

– Hygge eller inte hygge? Det är inte frågan, säger Carl Appelqvist, skogsskötselspecialist och
projektledare för hyggesfritt skogsbruk på Skogsstyrelsen.

Trakthyggesbruk med kalavverkning är helt dominerande i det svenska skogsbruket och har så varit sedan 1950-talet. Men miljövärden har med tiden fått allt större betydelse. Miljömål hade varit inskrivna i skogslagstiftningen sedan länge, men 1993 slog riksdagen fast att dessa mål skulle väga lika tungt som produktionsmålen. I dag är alternativa skogsbruksmetoder än mer diskuterade och positionerna inte sällan tydligt polariserade och argumenten tillspetsade.

Det råder dock bred enighet – i riksdagen och inom ”Skogssverige” – om att fokus inte enbart ska ligga på produktion, utan att lika stor vikt ska läggas vid andra värden – som till exempel miljövärden och upplevelsevärden. Ett sätt att klara balansen mellan produktions- och miljömålet är att tillämpa hyggesfritt skogsbruk.

– Men det betyder inte att vi ska lämna trakthyggesbruket, utan att hyggesfritt skogsbruk kan vara ett alternativ på vissa områden, säger Carl Appelqvist.

– Min och Skogsstyrelsens förhoppning är att hyggesfria metoder ska öka från dagens nivå och vara ett realistiskt alternativ för den som önskar. Det kan finnas ett behov av anpassad skötsel på delar av skogsmarken, och hyggesfria metoder är i vissa avseenden skonsammare än trakthyggesbruk.

Svampar, mossor, hänglavar, blåbärsris och skogsfåglar har bättre möjligheter att finnas kvar efter avverkning i kontinuitetsbrukad skog.

Medan – lite förenklat – alla träd på ett hygge avverkas tas endast en del av träden ut vid hyggesfritt skogsbruk. Det innebär att man inte ändrar förhållandena i skogen lika drastiskt och att man därmed gynnar arter som behöver en kontinuitet av kvarvarande träd. Att bevara skogskänslan upplevs ofta positivt för rekreation och friluftsliv.

– Dessutom ser väldigt många skogsägare flera andra värden i skogen än enbart maximering av virkesuttaget. Många skogsägare vill ha en vacker skog, de vill kunna jaga, plocka svamp och bär.

– Miljön och estetiska värden är viktiga motiv till att använda hyggesfria metoder, men skogsägaren får samtidigt avkastning från skogen. För den som är självverksam kan hyggesfritt skogsbruk vara ett fullt rationellt sätt att sköta skogen – även ur ett produktionsperspektiv.

Carl Appelqvist menar att det hyggesfria skogsbruket kan öka och därmed bidra till ett mer varierat skogslandskap.

De hyggesfria metoder han nämner är blädning i olika former, plockhuggning – där merparten av träden får stå kvar och bara de stora avverkas – liksom högskärmar där skogskänslan bevaras. Luckhuggning är ytterligare en metod han nämner.

Vilken metod som används var bestäms av de lokala förhållandena. På en och samma skogsfastighet kan flera metoder användas. Sammantaget kommer de alternativt brukade arealerna sannolikt att bli små. Blädning i fullskiktad granskog, på marker där förhållandena är som bäst, är till exempel enligt SLU lämpligt på 0,5 miljoner  hektar eller 2,2 procent av Sveriges totalt cirka 23 miljoner hektar skog.

Även om blädningsbruk var det som användes i Sverige innan trakthyggesbruket slog igenom är erfarenheterna av och kunskaperna om hyggesfria metoder i bland annat tallskog begränsade. Forskningen och de praktiska erfarenheterna av hyggesfritt skogsbruk behöver bli mer omfattande, menar Carl Appelqvist:

– Det är inte så enkelt för den skogsägare som vill bruka hyggesfritt i dag att veta hur hen ska gå tillväga. Det saknas kunskap om både risker och möjligheter. Vi vet inte med säkerhet vilka metoder som är bäst och vilka som är mindre bra. En annan osäkerhet är om det finns maskiner och entreprenörer, och om utförarna har den kunskap som hyggesfritt skogsbruk kräver.

Skogsstyrelsens uppdrag och ambition är att utveckla, analysera och sprida kunskap om hyggesfria metoder.

– Vi ska utveckla och informera. Men vi ska inte kräva; vi ska inte föreskriva.

TEXT: Bosse Jönsson