Virkesegenskaper och användnings­områden för Sveriges lövträd

Vet du vilket virke man gör glasspinnar av? Eller tändstickor? Lövträd bidrar inte bara med mångfald i våra svenska skogar, de ger oss också en uppsjö av produkter som är oumbärliga i vår vardag. Här berättar vi om några av våra vanligaste lövträd, deras virkes­egenskaper och användnings­områden.

Björkar. Foto: Matilda Holmqvist

Foto: Matilda Holmqvist

Björk

De två arterna vårt- och glasbjörk utgör tillsammans hela två tredjedelar av landets lövträdsvolym, och björken är alltså vårt vanligaste lövträd. Björken växer snabbt i ungdomen och är ett bra alternativ om man vill producera virke snabbt. Det ruttnar lättare än till exempel gran och tall men är överlägset flera andra träslag när det gäller styrka. Det går att böja virket utan att det bryts, därför används björk ofta i möbler och plywood. Träslaget används också till finpapper och spån- och träfiberskivor. Det är vanligt att elda med björkved i kaminer och öppna spisar eftersom veden inte sprätter i väg gnistor och har ett högt värmevärde.

Asp. Foto: Shutterstock

Asp

Aspen är, efter björken, det vanligaste lövträdet i Sverige. Virke gjort av asp har en låg värmeledningsförmåga med raka och elastiska fibrer, därför är det ett tacksamt virke att göra tändstickor av, och använda i en bastu. Asp används ofta till inomhussnickerier, paneler och pappersmassa. Uttrycket ”darra som ett asplöv” har sitt ursprung i en gammal folktro att aspen darrar av rädsla eftersom korset som Jesus korsfästes på var gjort av asp.

Al. Foto: Shutterstock

Al

I Sverige finns två alarter: klibbal och gråal. Klibbalen är anpassad till blöta marker och växer ofta nära vatten. Under vatten är alvirke mycket beständigt och har genom historien använts till undervattenkonstruktioner. Det är ett mjukare men formfast virke som ofta används till inrednings­snickerier, så som panel och köksinredning. Virkets mörkare, rödbruna färg har gett det smeknamnet ”Nordens mahogny”. Traditionellt har man använt al till träskor och inom träsnideri. Det är populärt att använda alspån vid rökning av till exempel fisk.

Alm. Foto: Shutterstock

Alm

Alm ger ett hårt och segt virke som tidigare användes mycket till vagnar och detaljer som krävde extra mycket styrka, så som hjulnav och axlar. Alm passar bra till möbler, golv och snickerier men användningen begränsas av att almen idag är akut hotad av almsjukan, som hotar artens hela existens. Almens kärnved har god hållbarhet under vatten. På 1600-talet anlades ett rörsystem av alm i London, när man sedan grävde upp det på 1930-talet sägs det ha varit helt oskadat.

Ask. Foto: Ulrika Lagerlöf

Ask

Den fornnordiska mytologin pratar om världsträdet Yggdrasil, en ask vars grenar, rötter och krona omslöt gudarnas, människornas och jättarnas hemvist, liksom underjorden. Ask är ett lättarbetat, hållfast och dekorativt träslag som har många användnings­områden. Det är hårt och segt, vilket gör det lämpligt för exempelvis trädgårdsredskap och sportutrustning. Man använder ofta ask i bandyklubbor, gymnastikredskap, skidor och kälkar. Massiv ask och fanér kan användas till parkettgolv, möbler, inredning och dörrar. Ask är tacksamt att använda som ved eftersom träet torkar snabbt och brinner länge, men även fuktig ved av ask brinner bra. Askskottsjukan har drabbat många askar, men forskning ger idag hopp om att skapa resistenta bestånd.

Ek. Foto: Shutterstock

Ek

Eken är det vanligaste ädla lövträdet i Sverige. Virket är hårt och slitstarkt samtidigt som det är vackert och används bland annat till möbler, parkettgolv, trappor, dörrar, paneler och broar. Tunnor av ek används för att lagra vin, whisky, öl och sherry. Ekens kärnved är rötbeständig och har historiskt använts vid skeppsbygge, skeppet Vasa är till exempel till stora delar byggt av ek. Under stormaktstiden var eken fridlyst för att kungen skulle kunna använda virket till sina skeppsbyggen.

Bok. Foto: Shutterstock

Bok

Bokvirke är hårt och segt och används idag till möbler, inredning, leksaker, golv och fanér. Efter basning, en metod där man använder värme och fukt för att göra träet mjukt, är virket lätt att böja, därför används det ofta till böjda detaljer i till exempel stolar. En stor fördel med bok är att virket är både smak- och doftlöst och inte suger upp fett. Det gör virket perfekt för hushållsartiklar som kommer i kontakt med livsmedel, till exempel skärbrädor – och glasspinnar!

Fågelbär. Foto: Shutterstock

Fågelbär

Fågelbärets virke kallas ofta för körsbär. Det har en vacker, mörk färg som gör att det fått smeknamnet ”svensk teak” och kan ersätta tropiska träslag. Virket är rakvuxet och lätt att bearbeta, något som gjort det passande för konsthantverk och musikinstrument. Körsbär används också till möbler, leksaker, paneler och dörrar.

Lind. Foto: Shutterstock

Lind

Lind är det lättaste och mjukaste av våra inhemska lövträslag. Det går inte att böja – men är däremot lätt att klyva och bearbeta med verktyg. Lind passar bra för betsning och infärgning och används som imitation för körsbärs-, valnöts- och ebenholtsträ. Virkets mjukhet gör att det är bra att skulptera i. Några mer speciella användningsområden för lind är gjutmodeller, benproteser, trådrullar, tavelramar och blyertspennor.

Lönn. Foto: Shutterstock

Lönn

I Sverige använder man sig främst av två lönnsorter: skogslönn och sykomorlönn, och arterna har något olika virkesegenskaper och användnings­områden. Skogslönnens virke är bättre när det kommer till stabilitet och elasticitet och är passande för exempelvis verktyg, hyvlar, snickarbänkar och promenadkäppar. Sykomorlönn ger ett ljusare virke och används främst till möbler, golv och hushållsföremål. Lönnens formstablitet gör att lönn används för tillverkning av bottnar, hals och stall i fioler och cello.

Om ädellöv

Ädellöv är lövträd som ses som särskilt ekonomiskt och ekologiskt värdefulla. Till de inhemska ädla lövträdslagen räknas ek, bok, ask, alm, lind, skogslönn, fågelbär och avenbok.

Källor: Skogskunskap, Sydved, Träcentrum, Slöjd och byggnadsvård

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.