”Digital naturvårds­uppföljning sparar både tid och pengar”

Högstubbe. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Att lämna högstubbar är en vanlig hänsynsåtgärd vid avverkning. Foto: Ulrika Lagerlöf

Idag följs skogsbrukets naturvårdshänsyn upp med manuella mätningar, ofta lång tid efter att avverkningen skett. Men med hjälp av ny teknik som bygger på digital information går det att göra snabbare uppföljning av de flesta hänsynsåtgärder. Detta har Johan J Möller på Skogforsk tagit fasta på i sitt nya forsknings­projekt som Skogssällskapet finansierar.

Johan J Möller, Skogforsk

Johan J Möller, Skogforsk

Berätta om forskningsprojektet!

– När man gallrar och slutavverkar skog gör man, ofta inom ramen för sin skogsbruks­certifiering, en rad hänsynsåtgärder. Det kan till exempel handla om att skapa högstubbar och spara döda träd för att gynna fåglar och insekter. För varje område där det sker en avverkning eller röjning görs en manuell naturvårdsuppföljning, antingen av de som utför åtgärden eller av någon som i efterhand åker ut i skogen för att följa upp naturvårdsinsatsen. Vi tror att detta går att effektivisera och ska inom projektets ramar utveckla och testa en modell för digital hänsynsuppföljning. Målet är att man ska kunna följa upp och dokumentera åtgärder på alla avverkningar och få återkoppling i samma stund som arbetet är avslutat – istället för månader efteråt.

Hur går det till rent konkret?

– Vi kommer att utnyttja befintliga produktionsdata från skördare samt information registrerad av maskinförarna och kombinera detta med flygbilder, data från laserscanning och olika register- och kartmaterial. Inom projektet utvecklar vi en algoritm som hanterar all information och räknar ut nyckeltal kopplat till naturvård. För att testa modellen gör vi också manuella uppföljningar på ett antal avverkningar så att vi kan jämföra resultaten mellan manuell och digital uppföljning.

På vilket sätt kan forskningen gynna mig som skogsägare?

– Att följa upp naturvårdsåtgärder manuellt är en ganska kostsam och tidskrävande metod. Genom digital teknik hoppas vi kunna effektivisera hela processen genom en omedelbar och mer precis registrering och dokumentation av naturvårdsarbetet. Detta frigör både tid och pengar som kan läggas på annat inom skogsbruket. Dessutom blir det lättare att redovisa krav kopplade till olika certifieringssystem. Det innebär en positiv påverkan på möjligheterna att nå målen för biologisk mångfald.

Hur kan forskningen tillämpas praktiskt?

– Vi hoppas att modellen ska kunna hjälpa skogsägare att enkelt samla in de naturvårdsnyckeltal som de behöver till sina register och certifieringsdokument, men också att den kan användas för att ge direkt feedback till skördarförarna i samband med avverkning och ge svar på olika frågor. Till exempel: Hur många högstubbar per hektar har jag lämnat på denna avverkning? Hur långt är det till senast lämnade trädgrupp? Data ska även kunna skickas till exempelvis en markberedare som får uppgifter om lämnad hänsyn och eventuella kulturlämningar.

Text: Therese Johansson

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.