Avslutat projekt

Vilken betydelse har skogliga impediment för den biologiska mångfalden?

Vi studerar värdet av skogliga impediment för biologisk mångfald genom att jämföra dem med nyckelbiotoper och äldre brukad skog. Såväl myrimpediment som bergimpediment studeras, som är de två dominerande typerna av impediment utanför fjällkedjan. Som mått på naturvärde använder vi vedinsekters artrikedom, antal rödlistade arter och artsamhällets intakthet.

Hällmark i Norrbotten. Foto: Olof Hedgren

Hällmark i Norrbotten. Foto: Olof Hedgren

Skogs­impediment är träd­bevuxen mark där den årliga produktions­förmågan under­stiger en skogs­kubik­meter per hektar. Det har antagits att den biologiska mång­­falden generellt är låg i dessa miljöer, men det har aldrig studerats i fält. I detta projekt kommer vi att utvärdera skogs­impedi­mentens natur­värde i förhållande till mer produktiv skogs­mark, och därmed bidra till att förbättra kunskaps­underlaget för besluts­fattande om skogs­impedi­ment och skydd av skog.

Vi kommer att studera vedinsekter, som utgör en artrik grupp med många arter som påverkas negativt av skogsbruk. Sam­bandet mellan skogars produktivitet och förekomsten av ved­insekter har aldrig studerats, men man kan anta att det just bland ved­insekter kan finnas arter som har sin huvud­sakliga hemvist i skogliga impediment, eftersom många föredrar sol­exponerad ved och en del anses föredra ved från långsam­växande träd. Fält­arbetet kommer att utföras av en ved­insekts­expert på lokaler spridda från Småland till Norrbotten. På varje lokal studeras ett berg­impedi­ment, ett myr­impediment, en nyckel­biotop och en äldre brukad skog. Död ved och vedinsekter inventeras och insekternas artrikedom och art­samman­sättning jämförs mellan de fyra skogs­typerna. Hög art­rikedom, många rödlistade arter och hög 'intakthet' i artsamhället (d v s att en stor del av arterna är sådana som till stor del förekommer i obrukad skog och endast ett fåtal sådana som till stor del förekommer i avverknings­rester) visar på högt natur­värde. På så sätt jämför vi natur­värdet av skogs­impediment med andra skogs­typer som är aktuella att skydda, vi jämför de två huvud­typerna av skogs­impedi­ment med varandra och vi ser hur resultatet varierar mellan olika regioner i Sverige.

Sammanfattning av projektets resultat

Vi har studerat vedlevande skalbaggar i tall och jämfört artföre­komsten i produktiv skog (nyckelbiotoper och äldre brukade skogar) med den i impediment (skogar på myrar och hällmarker). Vi fann att de obrukade produktiva skogarna överlag var de mest artrika och också hyste flest rödlistade arter. Impediment på hällmarker var mer artrika än de på myrmark. En del rödlistade arter hittade vi bara i produktiv skog.

En slutsats man kan dra är att impediment och produktiv skogsmark hyser liknande artsamhällen, men de har ändå olika värde för bevarande av biologisk mångfald. Om man vill gynna vedskalbaggar är en hektar impediment är värd mindre än en hektar skyddad produktiv skog. Det beror dels på att impediment verkar sakna en del rödlistade arter som finns i produktiv skog, dels på att det finns mer död ved per hektar i den produktiva skogen.

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2016

Thomas Ranius

Professor
  • Organisation Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
  • Telefon 018-672334
  • Epostadress thomas.ranius@slu.se

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.