Avslutat projekt

Kan degenererad skogsmark restaureras för att på nytt ge uthållig skogsproduktion?

    Kan kvävefixerande gråal och alaskalupin användas för restaurering av degenererad skogsmark så att en uthållig skogsproduktion på nytt kan erhållas? I ett scenario med förändrat klimat och skogsmarkens framtida ökade betydelse behövs sådan kunskap än mer än idag.

    Projektbild - lupiner

    Avsevärda arealer med degenererad skogsmark uppmärksammades under 1970-talet i norra Sverige. Dessa tallhedar med föryngringsproblem har ett relativt mäktigt blekjordslager under ett mycket tunt humuslager, vilket indikerar att hedarna tidigare burit ett växtligt skogsbestånd med hög förnaproduktion. Restaurering borde vara möjlig med kvävefixerande gråal och alaskalupin som naturliga redskap. Försök anlades 1977-79 på några finjordrika lokaler i Norrbotten, främst Skällarimheden i Jokkmokk och Kiutisvaara i Pajala. Tall planterades på Skällarimheden 1988-89 och på Kiutisvaara samtidigt med al och lupin efter markberedning. Under många år var utvecklingen av al och lupin god på Skällarimheden. Nu, 35 år efter start, visar al och lupin en tillbakagång. Målsättningen med projektet är att få kunskap om markrestaureringen genom att utvärdera tillväxt och kvävefixering hos al och lupin samt hur detta har påverkat markvegetation, markens kol, kväve och växttillgängligt kväve samt trädens utveckling i försöksytorna, i första hand på Skällarimheden.

    Projektet väntas ge väntas ge vägledning om hur kvävefixerande gråal och alaskalupin kan användas för restaurering av degenererad skogsmark så att en uthållig skogsproduktion på nytt kan erhållas. I ett scenario med förändrat klimat och ökad betydelse av skogsmarken i hela Sverige i framtiden behövs sådan kunskap än mer än idag. Inomvetenskapligt ger projektet värdefull information om hur kvävetillförsel via biologisk kvävefixering påverkar ekosystemets mark och växter, processer som vanligtvis undersöks i respons till kvävegödsling och kvävedeposition.

    Sammanfattning av projektets resultat

    • Markens fält- och bottenskikt uppvisade en klart synlig förändring. Själlarim­hedens fältskikt, 1979 helt dominerat av ljung, har nu fler växtarter i fältskiktet och i botten­skiktet finns ett starkt inslag av mossor. Vilket är en stor skillnad mot 1979 då >90% av marken täcktes av Cladonia-arter medan mossor var sällsynta.
    • Även om 35 år kan tyckas vara lång tid så krävs det avsevärt längre tid för att tydliga förändringar i markens podsolprofil ska kunna ses. De kemiska analyserna visar dock att kvävefixerande al och lupin har bidragit till de högre halterna av olika kväveformer och av kol i marken, ett resultat i god överensstämmelse med de förväntningar som fanns då al och lupin introducerades i slutet av 1970-talet.

    Ämne: Mark & vatten
    Startår: 2013

    Kerstin Huss-Danell

    Professor

    Jordbruksvetenskaplig forskning

    Vi bidrar till utveckling

    Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

    Vill du prenumerera...

    ...på vårt nyhetsbrev?

    Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

    ...på Tidningen Skogsvärden?

    Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.