Internationella skogsdagen: Sveriges skogar binder 4500 miljoner ton koldioxid

Foto: Matilda Holmqvist
4500 miljoner ton koldioxid finns bundet i Sveriges skogar. Det är en ökning om 13 procent på tio år, samtidigt som den svenska skogen brukas aktivt. Det visar beräkningar från Skogssällskapet inför Internationella skogsdagen den 21 mars.
– Skogen är en fantastisk resurs – som kolsänka och som källa till förnybara produkter. Trots att vi i Sverige avverkar stora mängder skog varje år ökar virkesförrådet. Det innebär att även mängden koldioxid som finns bunden i skogen ökar, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Skogssällskapet har beräknat vilket kolförråd som finns i den levande skogen på produktiv skogsmark* för alla Sveriges 21 län. Jämtland har mest koldioxid lagrad per invånare i sina skogar, hela 3600 ton per person, medan Blekinge län har den största ökningen, med 28 procent mer koldioxid bundet i skogen i dag jämfört med för tio år sedan.
För hela landet motsvarar kolförrådet i skogarna 4500 miljoner ton koldioxid, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med för tio år sedan. Utslaget per invånare i landet blir det 440 ton koldioxid per person som finns lagrat i Sveriges skogar.
Att koldioxidförrådet i Sveriges skogar ökar hänger samman med en ökad tillväxt i skogen. Snabb återplantering, bra plantmaterial och aktiv skogsskötsel är en viktig del i det. Den ökade tillväxten och det högre virkesförrådet i skogarna säger dock inget om hur andra värden – som biologisk mångfald och upplevelsevärden – i skogen utvecklas.
– I dag vill vi att skogen ska räcka till mycket. Genom att utgå från forskning och beprövade erfarenheter kan vi bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt där ekonomi, biologisk mångfald, klimatnytta och sociala värden samverkar, säger Karin Fällman Lillqvist.
Skogssällskapet vill göra Sveriges skogar rikare och bidrar med ökad kunskap om skogens alla värden genom stöd till forskning och lång erfarenhet från egna och kunders skogar.
*Produktiv skogsmark är enligt Riksskogstaxeringens definition ”mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål”. Formellt skyddade områden ingår inte här.
Så gjordes beräkningen:
Beräkningarna gjordes med data från Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Skogsdata 2010
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) om virkesförrådet i skogskubikmeter på produktiv skogsmark, samt en generell kalkyl från Skogsskötselseriens kapitel om Skogens kolbalans och klimatet
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som anger att en skogskubikmeter har bundit ungefär 1,375 ton koldioxid i trädbiomassa.
Så här ser det ut i Sveriges samtliga län:
Län | Miljoner ton koldioxid lagrad i länets skogar | Ökning jämfört med 2010 | Ton koldioxid per invånare |
---|---|---|---|
Norrbotten | 480 | 23 % | 1900 |
Västerbotten | 490 | 20 % | 1800 |
Jämtland | 470 | 18 % | 3600 |
Västernorrland | 325 | 0,5 % | 1300 |
Gävleborg | 300 | 3 % | 1100 |
Dalarna | 340 | 11 % | 1200 |
Värmland | 320 | 14 % | 1100 |
Örebro | 140 | 7 % | 450 |
Västmanland | 73 | 0 % | 260 |
Uppsala | 130 | 24 % | 330 |
Stockholm | 85 | 16 % | 36 |
Södermanland | 90 | 12 % | 300 |
Östergötland | 150 | 3 % | 330 |
Västra Götaland | 350 | 17 % | 200 |
Jönköping | 170 | 7 % | 470 |
Kronoberg | 130 | 1 % | 650 |
Kalmar | 180 | 5 % | 750 |
Gotland | 20 | 21 % | 350 |
Halland | 80 | 3 % | 240 |
Blekinge | 60 | 28 % | 370 |
Skåne | 110 | 3 % | 80 |