Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Att gynna bärriset ger goda synergieffekter

    3 frågor till Johan Asp, regionchef och skogsförvaltare på Skogssällskapet, om hur man boostar bärriset på fastigheten.

  2. ” Vildsvin har fått ett oförtjänt dåligt rykte”

    Vildsvin och gås är viltarter som ökar i Sverige och som kan ge stora volymer kött. Ändå är det skralt i matbutikernas hyllor – och efterfrågan är låg. Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, tror att köttets väg till marknaden

  3. Skogsägarskolan: Röj dina rågångar – så gör du!

    Undvik konflikter med grannen och underlätta framtida av­verkningar – det finns många skäl till att röja och se över sina rågångar regelbundet. Men hur gör man? Johan J Möller, skogsägare och orienterare, guidar dig längs vägen.

  4. Ökade barkborre­angrepp i Dalarna – håll koll och agera i tid

    Granbarr som färgas roströda och brunt borrmjöl nere vid granens rötter – det kan vara tecken på att trädet är angripet av granbarkborren. Angreppen blir allt mer omfattande i Dalarna, och Skogssällskapet vill nu uppmana alla skogsägare att hålla koll på

  5. Kritiskt att täcka hela stubbytan vid rotröte­behandling

    Rätt utförd skyddar stubbehandling mot rotröta i det framtida beståndet, men ofta är behandlingen bristfällig. Det visar ett forskningsprojekt som Skogssällskapet finansierat vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nu behövs utbildning och insatser för

  6. Finska skogsägare varnas för barkborreskador

    Skogen i Finland har hittills klarat sig från de omfattande granbark­borre­angrepp som drabbat de svenska skogarna sedan sommaren 2018. Men nu ökar risken för skador.

  7. Föryngrings­utmaningar hos skogsägaren Anders Hjelmstedt i Jämtland

    Stormar, sorkar och ett klimat i förändring. När föryngringshoten lurar runt hörnet fokuserar skogsägaren Anders Hjelmstedt på att få rätt träd på rätt plats. Att ståndortsanpassa skogsbruket har blivit en överlevnadsstrategi för att lyckas med

  8. Lyckat exempel i Östergötland: Elhägn och tallbestånd skapar ovanlig föryngring

    Med målsättningen att sprida riskerna och öka andelen tall har Skogssällskapet gjort en spännande föryngring på en kunds fastighet i Östergötland – med goda resultat som följd. Elhägn och plantering av tall och lövträd har varit vägen framåt.

  9. Forskning om skogsbrand för bete och biologisk mångfald

    Kan skogsbrand gynna den biologiska mångfalden och samtidigt bidra till en ökad produktion av vilt­ foder som håller nere betesskadorna i den brukade skogen? Den frågan undersöker Therese Löfroth, docent vid SLU i Umeå, i sitt forskningsprojekt som

  10. Extra växtkraft för fram­­tiden med förädlade plantor

    Kortare omloppstid, bättre virkeskvalitet och större motståndskraft mot skador och klimatförändringar. Förädlade plantor ger skogen en vital skjuts – men hur funkar det egentligen? Vi fördjupar oss i den förädlade skogens värld tillsammans med Mats Berlin