Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Lucka i lagen äventyrar svensk tallskog

    Sverige saknar lagstiftning som gör det möjligt för samhället att ingripa om svampangrepp hotar att skada skogar regionalt eller nationellt. Forskaren Jan Stenlid vill se en samhällsfunktion som kan bromsa skadeutveckling i tidigt skede och

  2. Hög tillväxt i de lettiska skogarna kräver ny skötselkunskap

    Lägre pris. Högre tillväxt. Och möjlighet att verka i bolagsform. Förutsättning­arna för att köpa och äga skog i Baltikum i är gynnsamma. – De är mycket bättre än någon kunnat vänta sig, men vi behöver mer kunskap om hur skogens tillväxt faktiskt ser ut,

  3. Fjärde advent – en kunskaps­gåva om bränder i skogen

    Elden är förknippad med ljus, värme – och med fara. I skogen finns det både djur och växter som har anpassat sig, eller till och med gjort sig beroende av bränder. En av dem är den sotsvarta praktbaggen, där forskare hämtat inspiration till nya, mer

  4. Andra advent – en kunskapsgåva om viltbete på tall och gran

    Viltbetet på tall orsakar varje år stora skador för skogsbruket. För nyplanterade tallar kan ett avbetat toppskott innebära döden, för de som överlever kan det innebära permanenta skador i virket – och en försämrad tillväxt. Men det finns också viltbete

  5. Vänta med röjningen i naturliga tallföryngringar som hotas av viltbete

    Vad kostar det egentligen att vänta med röjningen till älgsäker höjd? I ett nytt projekt, som Skogssällskapet har finansierat, har forskare undersökt hur röjningen påverkar produktionen och ekonomin i den framtida skogen. Och forskarna är överens: Det är

  6. Hyggesbruk mest lönsamt

    Trakthyggesbruk är mer ekonomiskt lönsamt än hyggesfritt skogsbruk. Det visar en av mycket få studier där man jämfört trakthyggesbruk med fyra hyggesfria metoder.

  7. Vem betalar för finskogen?

    Många tycker att hyggen är fula – men för skogsägaren är hyggesbruk det mest lönsamma och effektiva. Det finns alternativa metoder, men de är alla mindre ekonomiska. Så vem ska betala för skogens andra värden?

  8. Mölndal satsar på samråd om tätortsnära skog

    Tätortsnära skogsbruk kräver stor hänsyn, omfattande planering och flera olika skötselmetoder. I Mölndals kommun har man skapat en brett sammansatt referensgrupp för att förankra kommunens skogsbruks­åtgärder.

  9. Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda

    Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."

  10. Ny kunskap om föryngring och skötsel vid hyggesfritt skogsbruk

    Nu avslutas ett forskningsprojekt vid SLU, som Skogssällskapet har finansierat, som ger ett nytt verktyg för beräkning av självföryngring och underlag för omställning till hyggesfritt skogsbruk.