Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Så sköter du kantzonerna för bäst effekt

    Genom att spara träd i närheten av vattendrag bidrar du till mångfalden i skogen, både på land och i vatten. Men valet av skötselmetod har stor betydelse och kan dessutom påverka ekonomin i skogen. Det berättar Johan Sonesson, forskare på Skogforsk.

  2. Skogsindex: Utplanande skogsmarkspriser väntar

    Efter en lång tid av generellt ökande skogsmarks­priser, med nya rekordnivåer i södra Sverige, ser de nu ut att plana ut även om förändringarna fram till mars är marginella. Det berättar fastighetsexperten Ulrik Abelson.

  3. Nytt verktyg visar vilka diken som är värda att rensa

    Att rensa eller inte rensa, det är frågan. När det gäller diken i skog och mark är det en enormt viktig fråga – den totala längden av Sveriges diken beräknas nämligen vara över en miljon kilometer. Och hälften av dem har ingen funktion. Tid, resurser och

  4. Skogsägarskola: Inventering av bark­borreskadad skog

    Genom att göra en inventering av din skog kan du minska skadorna från granbarkborren. Här går vi igenom vilka tecken du ska leta efter – och vilka träd som är viktigast att ta bort.

  5. Vägbygge viktig investering i fastigheten

    – Nya vägar öppnar ofta upp områden vi inte kommer åt annars och flyttar kostnader från skotning till en investering i fastigheten. Det säger Lars Lundgren, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Vilhelmina.

  6. Lägre betalt för barkborreskadat virke

    Hur påverkar granbarkborreangreppen kvaliteten på virket och hur ser avsättningen ut på en marknad som riskerar att bli mätt på skadat virke? Henrik Möllerberg, produktions- och kvalitetsutvecklare för Skogssällskapet, ger oss den senaste prognosen.

  7. Skogsbilvägar kräver aktiv förvaltning

    Smarta lösningar för virkestransporter står högt upp på skogsbrukets lista över framtidsfrågor. Mikael Bergqvist, forskare på Skogforsk, menar att skogsbolag och privata skogsägare kommer att behöva göra stora insatser i skogsbilvägnätet för att undvika

  8. Vägspecialistens råd för att bygga bästa vägen

    Att försöka transportera virket på lastbil och väg istället för på skotare i terrängen är i regel en god idé. På väg blir det lägre kostnader per kubikmeter virke, färre körskador och mindre koldioxidutsläpp än vid terrängtransport. Men hur går man

  9. Så minskar du skadorna från granbarkborren

    – Det finns en förhöjd population av granbarkborrar nu och det kommer att bli nya angrepp till våren. Därför är det viktigt att inventera sin fastighet i tid, säger Mattias Berglund.

  10. Nya vägar för contortavirke från Värmland

    ”Vi hittade en riktigt bra lösning och utan Skogssällskapet hade det inte gått”. Så kommenterar Lars Gylterud sin försäljning av värmländsk contortatall till Gyllsjö Träindustri i Skåne. Skogssällskapets kontakter och en kreativ logistiklösning blev