Slåtterängar – för blommor, bin och bevarad kulturhistoria

Slåtterängar var en gång en självklar del av det svenska jordbruket och bidrog till ett varierat och rikt landskap. I dag är de mer sällsynta, men viktiga både ur kulturhistoriskt perspektiv och som livsmiljö för känsliga arter, berättar Harald Nylinder, affärsområdeschef på Skogssällskapet.

En slåtteräng är, precis som namnet antyder, en äng som sköts genom slåtter. Helst ska man slå den med lie en gång per år, och forsla bort allt gräs efteråt. När det näringsrika gräset avlägsnas blir jorden magrare, vilket skapar förutsättningar för fler arter att trivas.

– På en vanlig, näringsrik äng tar gräset snabbt över, men på en slåtteräng gynnas örter och andra konkurrens­känsliga arter. På en välskött slåtteräng kan det finnas fler arter per kvadratmeter än på nästan någon annan typ av mark i Sverige, säger Harald Nylinder och fortsätter:

– Slåtterängar har ett kulturhistoriskt värde samtidigt som de är viktiga för den biologiska mångfalden. När de blommar på försommaren sjuder de av liv – det är en plats där fjärilar, humlor och andra insekter trivs.

För att en slåtteräng ska behålla sin artrikedom krävs årlig skötsel. Slåttern bör ske sent på sommaren, när blommorna hunnit fröa av sig. En annan viktig aspekt är att inte tillföra någon gödsel. Om marken blir för näringsrik konkurreras de mer känsliga arterna ut av snabbväxande gräs.

Att sköta en slåtteräng kräver både tid och kunskap, vilket gjort att många har försvunnit. Men på senare år har fler och fler insett värdet av att bevara dem.

– I dag går det till exempel att söka restaureringsbidrag för att återskapa slåtterängar och stöd för att bruka dem på rätt sätt. Det kan vara en viktig ekonomisk hjälp för markägare, säger Harald.

Utöver offentliga stöd har även privata initiativ börjat dyka upp. Det finns till exempel företag som börjat finansiera slåtterängar genom biokrediter, där de kompenserar för sin miljöpåverkan genom att stödja biologisk mångfald.

Slåtterängar bevaras idag främst i naturreservat och genom till exempel gamla byaföreningar. För många är de inte bara viktiga ur ekologisk synvinkel utan också som en levande del av kulturhistorien.

– Jag tror också att många uppskattar slåtterängar för att de är vackra när de blommar. De lockar besökare och blir en plats där man kan uppleva naturen på nära håll, säger Harald Nylinder.

Text; Sara Steinholtz Sparby