Juristens tips för god grannsämja

Många skogsägare är vana att samarbeta med sina grannar – och man har inte sällan känt varandra i många år. Men ibland uppstår trots allt oenigheter. Juristen Filip Herlitz på Argum berättar om några vanliga konflikter och vad man ska tänka på.

Som skogsägare finns det många fördelar med ett grannsamarbete. Att samköra transporter, hjälpas åt med viltvården och dela på kostnader för maskiner är bara några exempel. Filip Herlitz är jurist och vd för Argum som erbjuder juridisk och ekonomisk rådgivning för jord- och skogsägare i Sverige – och hans bild är att markägare generellt är bra på att komma överens. De flesta gör upp frågor sinsemellan och löser saker på ett pragmatiskt sätt.

— Jag tror att det handlar om att människor på landsbygden är beroende av varandra i större utsträckning och också varit det historiskt. Man hjälper till att snöröja om någon är sjuk eller larmar om det brinner i grannens skog, säger Filip Herlitz och fortsätter:

— I vissa delar av landet är det vanligt med väldigt långsmala skiften, och där är samarbetet särskilt starkt eftersom man där ofta är beroende av varandra för markåtkomst och för att kunna köra maskiner tillsammans, säger han.

I de fall där det ändå blir konflikter – vad handlar det oftast om då?

– Det kan exempelvis hända att det blir fel vid avverkning eller att man anser att en granne skjuter för mycket eller för lite av ett visst djurslag på sin mark. En vanlig konflikt handlar även om att grannar har olika uppfattningar om var en gräns går. Här är dialog det bästa rådet för att undvika missförstånd och meningsskiljaktigheter. Om det är oklart exakt var gränsen går vid avverkning: prata med grannen och gå ut tillsammans för att förtydliga gränslinjen.

Lyckas man inte nå samsyn kan någon part välja att ta det vidare för att få en gränsbestämning från Lantmäteriet, som är den myndighet som kan bestämma fastigheters gränser och rättigheter.

– De är duktiga på att reda ut vad som gäller genom gamla förrättningskartor och arkivutredningar, men det kan bli dyrt och i vissa fall kosta flera hundratusen kronor. Det kan också bli så att grannarna är tvungna att dela på avgiften eftersom informationen om gränsdragningen anses vara viktig för båda parter, säger Filip Herlitz.

Text: Linda Fritiofsson