Från rågångar till GPS-koordinater

Gränsstenar, stenrösen och järnrör i marken eller koordinater på en digital karta? Än så länge är det de fysiska gränsmarkeringarna som är juridiskt gällande. Men digitaliseringen går snabbt, inte minst inom skogsbruket, och en övergång till koordinatbestämda fastighetsgränser är på gång.

Just nu pågår en statlig utredning som tittar på förutsättningarna för ett system med koordinat­bestämda fastighetsgränser och hur det skulle kunna bli verklighet.

– Information om var fastighetsgränser går behövs i många sammanhang: i hela samhällsbyggnads­processen med översiktsplaner, detaljplaner och bygglov, när man ska bygga vägar, järnvägar och dra ledningar och inte minst inom jord- och skogsbruket, säger Bengt Kjellson, särskild utredare och före detta generaldirektör för Lantmäteriet.

Det nuvarande systemet med rågångar och fysiska gränsmärken har sina
nackdelar. I takt med att allt fler äger skog på distans och inte bor i närheten av sin skogsfastighet riskerar den lokala kunskapen om var gränserna går att falla i glömska. Dessutom kräver rågångarna underhåll och gränsmarkeringar kan försvinna eller flyttas och vara svåra att hitta, särskilt under vinterhalvåret då de göms av snö. Men också koordinatbestämda fastighetsgränser har sina utmaningar.

– Med väl röjda rågångar eller andra synliga gränsmarkeringar blir det väldigt tydligt var gränsen går när du är ute i skogen. Koordinaterna kan du däremot inte se på plats i skogsbacken. För att ta reda på var en koordinatpunkt ligger behöver du ha en mer avancerad utrustning, en vanlig mobiltelefon är inte exakt nog, säger Bengt Kjellson.

Digitaliseringen i samhället och inom skogsbruket är i full gång och det investeras mycket pengar i den – både från skogsägarsidan och bland tillverkarna av skogsmaskiner.

– Det är en utveckling som naturligtvis kommer fortsätta, säger Bengt Kjellson, som ser flera fördelar för skogsbrukets del:

– Om du har koordinater som visar gränsens läge, då vet föraren exakt hur långt mot grannfastigheten skogsmaskinen kan gå vid en avverkning och du behöver inte lägga tid på att snitsla, utan kan göra en större del av planeringen på distans från kontoret.

Tryggare ägande med koordinatbestämda gränser

Bengt Kjellson berättar att den digitala registerkarta som idag finns på Lantmäteriets hemsida och i appen ”Min karta” är uppbyggd av många olika underlag från olika tidpunkter – och att kvaliteten varierar.

– Den ser bra ut, men det är viktigt att veta att gränserna du ser där inte gäller juridiskt. Koordinatbestämda fastighetsgränser skulle kunna innebära ett tryggare ägande för enskilda skogsägare. För då vet du precis var gränsen går och vilka träd som är dina. Du kan avverka ända fram till fastighetsgränsen och behöver inte lämna någon buffertzon eller riskera att fälla träd på grannens mark. Även skogsbruksplanen, som idag utgår från den digitala registerkartan, skulle bli mer exakt och korrekt.

Utredningen ska lämna förslag på hur en övergång till koordinat­bestämda fastighetsgränser ska gå till och vilka lagar som behöver ändras för att kunna införa ett sådant system. Men ett införande av koordinatbestämda gränser kommer, om det blir verklighet, inte att ske över en natt. Det är en process som kommer att pågå under lång tid.

– Vårt uppdrag är att föreslå en successiv övergång. Utredningen, som ska vara klar i slutet av juni 2025, tittar på hur vi kan göra det på ett rättssäkert och samhällsekonomiskt försvarbart sätt. När resultatet har presenterats kommer det att skickas på remiss så att olika intressenter får säga vad de tycker om förslagen, och sedan bereds ärendet vidare i Regeringskansliet, berättar Bengt Kjellson.

Text; Monica Forsberg