Björkskog kräver aktiv skötsel

TVå sorters björk. Ungefär 15 procent av det svenska virkesförrådet består av lövved, varav cirka två tredjedelar är björk. Björk är ett ljuskrävande trädslag som är lätt att självföryngra på många marker. Det förekommer i två trädformade arter: vårtbjörk och glasbjörk, och för skogsbruk är det dessa två arter som är intressanta. De kan skiljas åt genom att man känner på de unga grenarna, där vårtbjörken har vårtor medan glasbjörken är hårig. Foto: Johnér

Att få björk att etablera sig och växa är inte svårt. Men vill man ha hög virkeskvalitet måste skogen skötas aktivt. Tidig röjning och två gallringar är nödvändiga.

– Jag ser ofta alldeles för täta björkbestånd. Är målet att skapa timmerkvalitet behöver man sträva efter stor krona som ger stammen god dimensionsutveckling, säger Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU.

De träd som sparas behöver skötas så att grönkronan helst utgör minst halva trädets höjd. Utvecklade kronor bidrar till god tillväxt, gör träden vitala och minskar risken för rödkärna, en missfärgning av kärnveden som sänker kvaliteten på virket.

– Aktiv björkskogsskötsel innebär tidig röjning, två till tre gallringar och slutavverkning vid 40–60 års ålder, beroende på ståndort och läge i landet, säger Urban Nilsson.

För den som vill anlägga björkbestånd från grunden finns två vägar att gå: antingen naturlig föryngring eller plantering med förädlade plantor.

– Förr sa man att ”det räcker med en björk i sockna” för att få ett björkbestånd, men så är det inte. För en naturlig föryngring krävs björkar i angränsande bestånd eller fröbjörkar på hygget. Har man det och dessutom markbereder de friska markerna, då är chanserna goda att få en naturlig föryngring som man sedan kan röja tidigt och relativt hårt.

Urban Nilsson råder den som vill plantera björk att välja förädlat material. Med rätt skogsskötsel kan produktionen då bli mycket hög. I viltrika områden är plantering dock inte att rekommendera. Där är det bättre med naturlig föryngring. Plantuppslaget blir då ofta så stort att man får upp en björkskog trots viltbetet.

Den som inte vill satsa på rena björkbestånd kan istället öka inblandningen av björk i sina skogar. I så fall gör man klokt i att samla björkarna i områden, menar Urban Nilsson.

– Det blir lättare att skapa och sköta en sådan skog. Man kan undvika att plantera barrplantor i fuktiga och blöta områden och istället sträva efter naturlig björkföryngring där. Då slipper man problemet med att barrplantorna har svårt att överleva på den fuktiga marken och kan ofta också uppfylla certifieringskriterierna för löv.

De skogsägare som väljer att spara björk i sammanhängande områden vid röjningen behöver också tänka på att gallra med tanke på björken.

– Det kan innebära att man måste ta ut fina granar för att ge björkarna plats. Men i praktiken blir volymförlusten av att ta ut gran inte så stor – kanske tio procent, säger han.

Om skogsägaren eftersträvar skiktade granskogar och samtidigt vill gynna björken behöver hen skapa stora luckor för att den ljusälskande björken ska kunna överleva.

– I flerskiktad skog kan man glömma björken om man inte gör luckor på cirka ett halvt hektar. Luckorna blir då som små hyggen, säger Urban Nilsson.

På frågan om hur björken kommer att klara klimatförändringarna svarar han:

– Det vet vi väldigt lite om. Våra modellkörningar visar att granen och björken kommer att växa ännu bättre i ett varmare klimat, och att vegetationsperioden blir längre. Men det finns alltid en oro för att det varmare klimatet ska ge oss nya skadegörare.

TEXT: Malin von Essen

Förädlade plantor ger fördelar

– För södra Sverige upp till Mälardalen bör man välja ”Ekebo 5”, som har 15 procent högre volymtillväxt och bättre stamkvalitet än oförädlade plantor. Norr om Mälardalen bör man välja finsk förädlad björk, berättar Lars-Göran Stener, forskare på Skogforsk.

– Eftersom tillgången till det bästa plantmaterialet periodvis kan vara begränsad är det viktigt med framförhållning. Var ute ett till två år innan det är dags för plantering, säger Lars-Göran Stener.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.