Intensiv kamp mot körskadorna

Skogssällskapet arbetar med en ny policy för att begränsa körskadorna, som är allt svårare att undvika på grund av blöta somrar, otjälade vintrar och krav på jämna leveranser till industrin – året runt.

Arbetet tog ökad fart när Skogssällskapet fick kritik av miljöcertifieringen FSC (Forest Stewardship Council) för att inte nog kraftfullt ta tag i saken.

– Precis, startskottet för att med full kraft bekämpa markskadorna var när vi fick kritik från våra miljörevisorer, säger Staffan Mattsson på Skogssällskapet. Vi var tvungna att ta itu med allvarliga brister och lösa dem på ganska kort tid. Som tur var hade vi redan jobbat ett tag med frågorna.

– Miljöcertifieringen fungerar verkligen, säger Staffan Mattsson. Den driver oss att göra ett bättre jobb. Samtidigt är det ett tufft och byråkratiskt arbete, som tar mycket kraft.

Det finns mycket kunskap ute i lagen om hur man jobbar skonsammare.

Skogssällskapet tog reda på hur attityderna till körskadorna såg ut – hos företagets tjänstemän och hos skogsentreprenörerna.

– Alla våra produktionsledare gjorde konkreta åtaganden om hur just de ska arbeta för att vända trenden: vad var och en ska göra och när det ska vara klart. De har hållit fältmöten med skogsentreprenörerna ute på avverkningsplatserna och skaffat tekniska hjälpmedel, som till exempel stockmattor att köra på.

– Vid fältmötena har vi försökt fånga upp hela kedjan, från avverkningslag till risskotare och markberedningsförare. De har fått veta att det är viktigare att undvika skador än att tjäna några kronor på en genväg.

Kostar att göra rätt

På Skogssällskapets fältmöten visade det sig nämligen att många entreprenörer inte kände till vilket spelrum de har att ta egna initiativ för att minska skadorna. Ofta är man rädd att det medför en högre avverkningskostnad:

– Man risar basvägarna med mycket av de grenar och toppar som brukar tas ut som energisortiment, man bygger en längre transportväg runt en känslig del av marken eller en virkesbro som kostar några tusen över ett dike. Dessutom måste en del virke lämnas kvar i form av kavelbroar och överfarter till de maskiner som kommer efter.

– Men nu har de stöd för att välja en bra lösning för att göra rätt, även om det ibland kan innebära en extra kostnad, fortsätter Staffan Mattsson. Jag tror att det snabbt ger resultat, för det finns mycket kunskap ute i lagen om hur man jobbar skonsammare. Lösningarna behöver inte heller innebära fördyringar utan snarare besparingar, till exempel i form av lägre bränsleförbrukning, mindre återställningskostnader och inte minst ett snyggare resultat och nöjda skogsägare.

TEXT: Sverker Johansson