Hög tid för vinstdelning!

Telekommunikationen i Sverige ställer allt högre krav på överföringshastigheterna, och nätet av master förtätas. Det gynnar förstås även landsbygden och skogsbruket. Men telekom-bolagen gör rekordvinster på samtal och datatrafik – och de kan ta din mark för en spottstyver.

– Det är en mycket ojämlik lagstiftning, säger Skogssällskapets fastighetsexpert Ulrik Abelson. Kommersiella företag som vill resa en mast eller dra en kraftledning hotar gärna med att söka ”ledningsrätt”, vilket är en expropriering, en tvångsinlösning, av din mark. Ändå söker bolagen gärna en frivillig överenskommelse för att minska processtiden och osäkerheten.

Men inte alltid. Ulrik Abelson berättar om ett fall där ett telebolag exproprierade skogsmark och satte upp en mast. Ett halvår senare ringde nästa telebolag och ville expropriera mark – för att sätta upp en mast på samma ställe.

– Markägaren ville att det andra bolaget skulle hyra in sig på den första masten. Men detta tyckte de var för dyrt, för positionerna på en mast kan kosta 1-2 miljoner att köpa in sig på. Sedan tillkommer en avgift på trafiken. Då är det är billigare att ta skogsägarens mark.

– Lagen måste ändras, hävdar Ulrik Abelson. Man bör som markägare kunna kräva en samlokalisering av telebolagens anläggningar.

Vinstdelning utreds

För två år sedan skulle regeringens nya modell för tvångsinlösning läggas fram. Förslaget skulle rätta till uppenbara orättvisor, men regeringen valde att inte gå fram med förslaget om vinstdelning, bland annat eftersom ”man inte hade utrett vad som händer om en mast går med förlust”.

– Skulle markägaren då betala istället för att dela vinsten? sade företrädare för justitieminister Beatrice Ask.

– Ett mycket märkligt uttalande, säger Ulrik Abelson. Den som vill resa en mast tar förstås en affärsrisk, men varför skulle den risken delas av den som får sin mark tvångsinlöst? Om bolaget går med förlust för att de lägger 50 miljoner i koncernchefens ficka ska väl inte markägaren få betala det?

– Jag hoppas innerligt att regeringen inte låter den sortens tankar, utan rim och reson, färga utredningen om vinstdelning.

För nu utreds vinstdelningen igen, den här gången under ledning av den pensionerade domaren Jan Alvå. Anna Erhardt (M) är justitieminister Beatrice Asks pressekreterare:

– Vi värnar om äganderätten och tycker att den som får sin mark tvångsinlöst bör bli rimligt och rättvist kompenserad.

– Betänkandet ska lämnas den 1 oktober nästa år och sedan remissbehandlas. Därefter kommer att regeringen att bereda frågan och ta ställning. Någon tidsplan för detta är inte möjlig att ge.

Skogssällskapet hjälper till

När det gäller master är det huvudsakligen två typer av fall som Skogssällskapet hjälper sina kunder med. Dels nyanläggning, dels då avtal ska omförhandlas.

Nyanläggning

Om exploatören hävdar ledningsrätt och alltså vill ha exploatering, är det ersättning för nuvarande markanvändning som gäller, berättar Ulrik Abelson.

– Ersättningarna är väldigt låga. Med ett snittpris i södra Sverige på 80 000 kr per ha och om 1000 m2 tas i anspråk av master, så handlar det om bara 8000 kr. Ersättningen till markägaren med det nya 25-procentiga påslaget i expropriationslagen blir en engångsersättning på 10000 kr. Vilket skall jämföras med att avtalsmässiga ersättningar normalt finns i häradet 5 000 till 15 000 kr per år. Men det går ofta att förhandla om ersättningarna, fast då gäller det att ta hjälp.

Omförhandling av avtal

Om man redan har en mast på sin mark, kan avtalet vara på väg att gå ut. Då ska de omförhandlas – och då gäller det att se upp.

– Det finns exempel på telekombolag som varit fräcka och sökt ledningsrätt även med lång avtalstid kvar. Vi hade ett sådant fall där en av våra kunder hade avtal om en 300 m hög jättemast. Bara gatorna för staglinorna var på fem hektar.

Bolaget hävdade nu plötsligt ledningsrätt, vilket vi bestred eftersom det redan fanns ett fungerande avtal med en årlig – om än låg – hyra.

– Och vi fick rätt! Det slutade med förlikning, där hyran höjdes markant till cirka 100 000 kr per år. Så när det väl kommer till förhandling får man inte ha för blyga företrädare, tipsar Ulrik Abelson.

TEXT: Sverker Johansson