Så sänker du skatten till 4 procent med långsiktig planering

Inkomsterna från skogsbruket är ofta ojämnt fördelade över tiden, och du riskerar svåra skattekonsekvenser om du inte tar tillvara de planeringsmöjligheter som skattesystemet medger. Med långsiktig planering sänker du skatten - från 65 procent till 4 procent! Eller...?

Många av de resultatregleringsmöjligheter som står till buds för den planerande skogsägaren innebär att man behåller det obeskattade kapitalet i företaget när avsättningen genomförs. I praktiken innebär detta att man lånar kapital av staten istället för av banken.

Antag att vi säljer en avverkningsrätt för 600 000 kr. Kapitalet skall användas till att finansiera en investering i näringsverksamheten. Detta är årets enda affärshändelse. Antag vidare att skatter och avgifter kommer att uppgå till 65 procent av inkomsten om vi inte använder oss av resultatreglering. Efter skatt återstår ett disponibelt kapital på 210 000 kr. För att täcka kapitalbehovet behöver vi låna 390 000 kr av banken.

Antag att vi istället möter intäkten i sin helhet på 600 000 kr med teoretiska resultatregleringar som medger full likviditet. Eftersom inkomsten av näringsverksamhet är 0 kr blir det disponibla kapitalet lika med 600 000 kr. Vi behöver därmed inte anlita bankens tjänster. Vi lånar kapitalet av staten istället. Villkoren för lånet är goda. Vi betalar inte någon ränta på det upplånade kapitalet. Amorteringen av den latenta skatteskulden styr vi själva med hjälp av kunskaper om hur den ekonomiska planeringen i skogsbruket fungerar.

När vi säljer vår avverkningsrätt för 600 000 kr kommer skatter och avgifter alltså att uppgå till 390 000 kr om vi inte ägnar oss åt resultatreglering. Hur mycket kan vi då sänka skatter och avgifter genom att nyttja de verkliga möjligheter som regelverket medger?

Så här kan du göra

I exemplet finns två olika skogsägare. Skogsägare A har ett resterande avdragsutrymme för skogsavdrag på 300 000 kr. Skogsägare B har inte något utrymme kvar att utnyttja. De framtida skogsvårdskostnaderna uppskattas till 100 000 kr. I båda alternativen uppgår årets utnyttjade räntefördelningsbelopp till 80 000 kr.

Skogsägare A använder sig av maximal avsättning till skogsvård samt konsumtion av det resterande avdragsutrymmet för skogsavdrag. Räntefördelningen utnyttjas i sin helhet varefter återstoden sätts in på skogskonto. Inkomsten av näringsverksamhet blir 0 kr. Skatten på 24 000 kr är den kapitalskatt som uppkommer på fördelningsbeloppet.

Även skogsägare B maximerar sin avsättning till skogsvård och räntefördelning. Därefter maximeras skogskontoinsättningen. Antag att vi av olika skäl vill redovisa en inkomst av näringsverksamhet på 0 kr. Största möjliga skogskontoinsättning är inte tillräcklig för att nå målet. Det återstår 60 000 kr. Vi maximerar avsättningen till periodiseringsfond och sätter av återstoden till expansionsfond. Genom att sätta av så mycket som möjligt till periodiseringsfond minimerar vi expansionsfondsskatten. Den sammanlagda skatten på 35 760 kr fördelar sig på 24 000 kr i kapitalskatt på fördelningsbeloppet och 11 760 kr i expansionsfondsskatt.

Slutsatser

Att kunna sänka skatten från 390 000 kr till 24 000 kr i A och 35 760 kr i B genom att nyttja regelverket verkar minst sagt anmärkningsvärt. Att den direkta skatten blir så låg som nämnts är sant, men det är inte hela sanningen. De flesta av de resultatreglerande åtgärder som vi har vidtagit innebär att vi gör avsättningar som förr eller senare skall återföras.

Avsättningen till framtida skogsvård återförs årligen. Om skogsvården inte har genomförts under påföljande år rullas avsättningen framåt ytterligare ett år tills de åtgärder som motsvaras av avsättningen har genomförts.

Skogsavdraget återförs till beskattning när fastigheten säljs. Avdraget återläggs i inkomstslaget näringsverksamhet. Om det finns ett sparat fördelningsbelopp kan återföringen av skogsavdraget räntefördelas. Om fastigheten överförs via arv eller gåva till nästa generation överförs även återföringsansvaret för skogsavdraget till de nya ägarna.

Behållningen på skogskontot beskattas när pengarna tas ut från kontot. Uppskovet med beskattningen gäller i 10 år. Om kapitalet används för att finansiera avdragsgilla kostnader i näringsverksamheten återinvesteras det obeskattade kapitalet i verksamheten.

Fördelningsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital med en definitiv skattesats på 30 procent. Kapitalet är fullbeskattat och innehåller därmed inte någon latent skatteskuld.

Periodiseringsfonden återförs efter sex år. Om det inte finns avdragsgilla kostnader som kan möta återföringen kan man sätta av beloppet till en ny periodiseringsfond och/eller expansionsfonden.

Expansionsfonden måste återföras till beskattning när fastigheten avyttras eller när underlaget för fonden har blivit för litet. Frivillig återföring kan med fördel ske de år då verksamheten går med underskott. Om fastigheten överförs via arv eller gåva till barnen kan man även överföra expansionsfonden.

Som framgår ovan har man i många fall goda möjligheter att planera verksamheten så att det obeskattade kapitalet återinvesteras i fastigheten. Om den återförda avsättningen inte kan mötas med avdragsgilla kostnader eller nya avsättningar kommer återföringen att träffas av skatter och avgifter. Marginalbeskattningen av det återförda beloppet kan då bli mellan 30 och 67 procent.