Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogshistoria

#Skogshistoria

I Sverige har vi en lång historia av att äga och bruka skog. Att då och då blicka bakåt för att se och lära av tidigare generationers förhållande till, och brukande av, skogen kan både vara lärorikt och sätta aktuella frågor i ett större perspektiv. 

Ett exempel är kvinnornas roll i skogshistorien – en roll som kanske inte alltid har varit så perifer som den kan ha verkat.

Skogssällskapet har funnits i mer än hundra år. Vi startade 1912 som ett initiativ för att återbeskoga de kala ljunghedarna i södra Sverige. I dag växer skogen i Sverige som aldrig förr och avskogning är inte längre ett hot. I dag står vi inför andra utmaningar, som klimatfrågan, heta diskussioner om äganderätten och frågor om biologisk mångfald och skogsbruk. Vi tycker att skogshistoria är fascinerande, för att kunskap om dåtiden också ger perspektiv på nuet – och allt som skett på vägen.

Artiklar & reportage

  1. En skogsnäring i förändring: ”Det är för få som känner att de passar in i skogsbranschen”

    Närmare 100 000 människor är sysselsatta inom skogsnäringen idag – 84 procent av dem är män. Vi studerar hur mannens roll har förändrats över tid och hur den påverkar bilden av skogssektorn.

  2. Forskning om kvinnor i skogshistorien kan bidra till ett mer jämställt arbetsliv

    I ett projekt som Skogssällskapet finansierar vid Skogsmuseet i Lycksele kartläggs kvinnors roll i skogshistorien 1880-1950. Vi frågade etnologen Britta Lundgren och skogsägaren Gölin Wikstrand vad det innebär att bilden av skogsarbetets historia blir mer

  3. Kvinnorna kan vara skogsbrukets glömda hjältar

    I ett pågående forskningsprojekt, finansierat av Skogssällskapet, kartläggs nu kvinnornas roll i skogsbrukets utveckling under perioden 1880–1950. Lars Östlund, professor i skogshistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet, tror att projektet kommer att

  4. Skogsägande i Sverige: Fritt men reglerat

    Skogsägarna står friare från staten än på länge, man får söka sig tillbaka till det tidiga 1900-talet för att hitta samma grad av frihet. Trots det upplever många skogsägare att deras ägande är starkt reglerat. Det är en paradox, menar professor Erland

  5. Skogsägaren – en roll i förändring

    Allt fler skogsägare bor i stan, allt fler är kvinnor och allt fler samäger. De är lite äldre men annars som folk är mest. Sannolikt kommer deras värderingar och attityder alltmer att närma sig folkflertalets.

  6. Björken i folktron står för fruktsamhet, magi och lidande

    En symbol för fruktsamhet. Men också för Jesu lidande. Björkens roll i svensk folktro och tradition är tusenårigoch inlindad i både magi och romantik.

  7. Björn Sprängare vill utveckla inhemskt skogsägande i Baltikum

    Sedan drygt tio år hjälper Skogssällskapet svenskar att köpa och förvalta skog i Lettland. Nu finns Skogssällskapet även i Estland och Litauen. Men även det inhemska skogsägandet måste öka och utvecklas, menar Björn Sprängare.

  8. Ny bok: Svensk sågverksnäring 1850–2010

    En praktfull bok, om den svenska sågverksnäringens historia 1850–2010, har nyligen kommit ut.

  9. Tvära kast i skogspressen

    Hormoslyrbesprutningarna på 1970-talet är den mest omskrivna händelsen i skogspressen åren 1968–2003. Ingen annan fråga har väckt större känslor hos allmänheten och vänt opinionen mer mot det moderna skogsbruket.

  10. Forskaren Erland Mårald vill ha fler idéer och vidare perspektiv

    Dagens svenska skogar skapades för fyra, fem, sex generationer sedan. Målet var ett, oomtvistat och tydligt: hög skogsproduktion som skulle skapa tillväxt och välfärd. "Men med fler idéer om handlingsalternativen då hade vi haft en större skoglig bredd i

Aktuella projekt inom Skogshistoria