Tree-covered peatlands: separating carbon sinks from carbon sources

I projektet kommer man att använda sig av tefrokronologi, en dateringsmetod som använder sig av vulkanisk aska, för att beräkna kolflödet i torvmarksskogar. Syftet är att på ett mer kostnadseffektivt sätt ge ökad kunskap om skog på torvmark och dess klimatpåverkan.

Många aspekter av svenskt skogsbruk är klimatpositiva. Virkesproduktion på torvmark kan däremot vara ett skarpt undantag från detta, vilket i sin tur har en potential att skada skogsbrukets anseende generellt.

Att upphöra med virkesproduktion på alla torvmarker är varken genomförbart eller önskvärt. Vi behöver istället bättre förstå vilka skogbevuxna torvmarker som är stora kolkällor och sedan fokusera på dem för att utveckla nya skötselmetoder.

Vanligtvis är det svårt och dyrt att mäta det kol som kommer in och ut från skog. Detta har lett till att bara ett fåtal studier har genomförts och ofta med resultat från en enda plats. Det generella budskapet från dessa studier är att kolbalansen i torvmarksskogar kan vara extremt varierande. Bristen på jämförbara resultat från olika platser som täcker in varierande miljöförhållanden gör det mycket svårt, kanske omöjligt, att dra allmänna slutsatser med den metodiken.

Den planerade studien skiljer sig från de som har genomförts tidigare då den använder en metodik som är både billig och skalbar, men den är beroende av specialistkunskaper, s.k. tefrokronologi, i.e. vulkanaska av känd ålder vilket är extremt sällsynt både globalt och i Sverige. Huvudsökanden har tidigare haft möjlighet att studera under några av de bästa tefrokronologerna i världen. Om detta förslag finansieras kommer vi att använda denna kunskap och metodik för att besvara frågan om torv som är central för skogsbruket och som det helt enkelt inte finns några andra kostnadseffektiva sätt att besvara.