Alla projekt
Projekt
-
Avslutat
Kostnadsoptimering av beståndsanläggningskedjan
Hur fördelar man på ett optimalt sätt kostnaderna på de olika momenten markberedning, plantering och röjning? Kostnaden för de olika delmomenten kan variera beroende på t.ex. vilken markberedningsmetod som används, hur många och hur stora plantor som planteras och hur många stammar som måste röjas.
- Forskare
- Lars-Göran Sundblad
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2014
-
Avslutat
Metodik för samanalys av marksvampar på Markinventeringens och Riksskogstaxeringens provytor
I Sverige bedrivs skogsskötsel framgångsrikt för att få en hög produktion av skog. Samtidigt påverkar skötseln förekomsten av svampar; vissa arter gynnas men andra missgynnas. Det saknas kunskap om hur förändringar av skogens svampsamhällen innebär att deras sammanlagda yttiga ekosystemtjänster förändras.
- Forskare
- Anders Dahlberg
- Ämne
- Ekologi
- Startår
- 2014
-
Avslutat
Importrutin för data till Heurekasystemet för landskapsanalyser
Det stora intresset för olika ekosystemtjänster från skogen medför ett ökat behov av framåtsyftande landskapsanalyser. I sådana analyser ges en bild av skogsresursen och dess ekosystemtjänster givet olika alternativ för hur skogen brukas.
- Forskare
- Tomas Lämås
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2014
-
Avslutat
Hantering av Phytophthora-skador i sydsvenska lövskogar
Skogskador orsakade av svampliknande, markbundna algsvampar av Phytophthora -arter, är på stark uppgång på många håll i världen, inklusive i södra Sverige. Information om hur man bör hantera Phytophthora -skadade träd och bestånd efterfrågas nu allt oftare av såväl privata markägare och allmänheten som av myndigheter och relevanta yrkesgrupper.
- Forskare
- Johanna Witzell
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2014
-
Avslutat
Analysis of natural regeneration data of existing experiments with selective felling
Flera kommuner och enskilda skogsägare funderar på alternativ till kalavverkning. Viktiga frågor som bör besvaras för att kunskapsbaserade val ska kunna göras är hur bra en självföryngring etableras och hur snabbt den växer. Den naturliga variationen är troligen väldigt stor men det går att visa på vilket spektra som råder och hur det varierar med olika skogskötselåtgärder.
- Forskare
- Lars Drössler
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2014
-
Avslutat
Effekten av tillförsel av död aspved på skalbaggspopulationer i ett landskapsperspektiv
En praktisk naturvårdsåtgärd som används inom skogsbruket är att skapa död ved, genom att tillföra högstubbar och lågor. Även om vissa studier visar att dessa substrat används av hotade arter så har vi dålig kunskap om hur stora populationseffekterna är på landskapsnivå, samt hur effekterna ser ut över längre tid.
- Forskare
- Tobias Jeppsson
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2014
-
Avslutat
Hur kan skogens sociala värden bidra till en hållbar landsbygdsutveckling
Skogens sociala värden har hittills i huvudsak kopplats till tätortsnära skogar och rekreation i statsmiljöer. Detta forskningsprojekt ska undersöka i vilken mån privata enskilda skogsägare uppfattar att ett socialt anpassat skogsbruk har möjlighet att generera "nya" varor och tjänster.
- Forskare
- Therese Bjärstig
- Ämne
- Upplevelsevärden
- Startår
- 2014
-
Avslutat
Långsiktig utveckling av svenska skogsreservat – en studie av skogens struktur, successionshastighet och förekomst av biotiska indikatorer
Förståelsen för störningsdynamikens betydelse för bevarandet av biologisk mångfald har ökat på senare år. Utan skötsel som härmar uteblivna naturliga störningar (t.ex. naturvårdsbränning) kan man förvänta sig att många skyddade skogar utvecklas mot en dominans av sekundära trädslag där ek ersätts av bok och tall och lövträd ersätts av gran. Skötsel av skyddade områden i skogslandskapet saknar ofta tillräckligt med vetenskapligt underlag. Detta projekt avser förbättra detta underlag.
- Forskare
- Grzegorz Mikusinski
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Utvärdering och vidareutveckling av verktygen för skoglig vattenplanering
Verktygen NPK+ och Blå målklassning bidrar till att minimera skogsbrukets effekter på vattenkvaliteten och vattendirektivets mål genom att identifiera marker som till exempel kan förorsaka övergödning eller slamtransport. Som ett första försök att inkludera vatten i den skogliga planeringen bedöms verktygen ha stor potential för att förbättra vattenhänsynen i skogsbruket.
- Forskare
- Anneli Ågren
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Vattenkvalitét och utlakning vid storskalig skogsgödsling av ett helt avrinningsområde
Efterfrågan på biomassa ökar i landet och vår omvärld. Nyttjande sker traditionellt i virkesprodukter och papper men biomassa till energi har ökat omfattning. Det föreligger behov att öka skogsproduktionen vilket skogsgödsling kan bidra med. Det är av vikt att klarlägga skogsgödslingens betydelse för omsättning av markens näringsämnen.
- Forskare
- Lars Lundin
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Automatiserad gallringsuppföljning och beslutsstöd vid gallring baserat på nya produktionsdata från skördare
Om föraren för gallringsskördaren i realtid får beslutsstöd som består av information om uttag, kvarlämnad grundyta, gallringsstyrka och gallringskvot, finns stora vinster att göra. Projektet avser utveckla och testa dessa typer av beslutsstöd samt utvärdera det tidigare utvecklade systemet för automatiserad gallringsuppföljning.
- Forskare
- Johan Möller
- Ämne
- Teknik
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Askskottsjuka – Alternativ skötsel och säkrande av resistent odlingsmaterial
Nya alternativ för att sköta ask behöver utvärderas med hänsyn tagen till askskottsjuka och för att bidra till ett mer motståndskraftigt odlingsmaterial. Situationen är kritisk för asken som nu är rödlistad. Detta projekt tar fasta på tre viktiga möjligheter för att motverka sjukdomen i praktiken.
- Forskare
- Jan Stenlid
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Kan degenererad skogsmark restaureras för att på nytt ge uthållig skogsproduktion?
Kan kvävefixerande gråal och alaskalupin användas för restaurering av degenererad skogsmark så att en uthållig skogsproduktion på nytt kan erhållas? I ett scenario med förändrat klimat och skogsmarkens framtida ökade betydelse behövs sådan kunskap än mer än idag.
- Forskare
- Kerstin Huss-Danell
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Ta vara på kulturhistorien i skogen: gamla kartor kan ge nytt hänsynskoncept
Naturvårdshänsyn i samband med skogsavverkning är viktigt för att produktionsskog ska kunna hysa många typer av arter. Om det även i skogar med kort skoglig kontinuitet finns en effekt på artrikedom- och sammansättning av den historiska markanvändningen skulle det vara lättare att planera och effektivisera naturvårdsåtgärder.
- Forskare
- Karl-Olof Bergman
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Verktyg för att inkludera och aggregera olika intressenters värderingar i den skogliga planeringen
Heureka är i dag kanske världens mest avancerade system för långsiktiga skogliga analyser. I likhet med de flesta andra planeringssystem är dock Heureka främst anpassat för traditionell skoglig planering där endast en beslutsfattare ingår, trots att dagens planeringssituation ofta kännetecknas av många intressenter och en diverse målbild. Syftet med detta projekt är därför att ta fram verktyg för att inkludera och aggregera olika intressenters värderingar i den skogliga planeringsprocessen.
- Forskare
- Karin Öhman
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2013